söndag 20 oktober 2013

Igår var vi olydiga...

... och Mikko fick ändå springa runt lös.
Han blev glad och toksprang hela rundan!
Visst brukar han göra ryck då och då, men nu galopperade han ifatt mig hela tiden, dundrade små tassar mot den frostiga marken, under hela timmespromenaden!

Duktiga lilla Mikko. Inte en enda gång har han pipit eller gnällt utan funnit sig i sina korta promenader och vila hemma. Men när han väl fick komma lös visade han var han tyckt om det hela!




fredag 18 oktober 2013

Snart är allt som... vanligt?

Idag har Mikko fått plocka stygnen.
Jag var rädd att de skulle säga att de inte kunde plocka dem för att stygnen spruckit.
Men det såg jättefint ut sa sköterskan!
Det var väl bara lite sårskorpor o så som lurat mig...
Dock måste han ha tratten helgen ut, nu när hon varit där och pillat igen. Så att han inte slickar upp det...
Jag frågade om han kunde gå lös i skogen imorgon men hon tyckte att vi skulle vänta med sådant över helgen. Så det inte kommer smuts o så i såret nu. Suck!
Men långpromenad kan vi äääntligen ta imorgon i alla fall! :D Men med Mikko i koppel då.

Känns bra nu i alla fall, att han är kastrerad och allt gått bra. Nu behöver jag inte oroa mig för testikelcancer och risken måste vara mindre för prostatacancer också?
Jag googlade lite snabbt nu och tydligen växer en tumör i prostatan av manligt könshormon så har man tagit bort testiklarna måste ju en sådan risk minska betydligt.
Och förhoppningsvis ska väl kastrationen göra att vi på något sätt inte får förstora prostata och därmed förhoppningsvis Mikko inte får urinvägsinfektion igen heller :)

Återstår ju dock att se hur psyket påverkas av detta... Jag antar att det tar ett antal veckor innan testosteronet minskat i kroppen så att man kan märka sådana skillnader...

torsdag 10 oktober 2013

Kullös

I tisdags var Mikko hos veterinären för kastrering. Allt gick bra och även kulan som inte kommit ner hittade veterinären i ljumsken.
Det känns bra nu tycker jag, då slipper jag oroa mig för att han ska få testikelcancer (som är lite vanligare hos kryptoider) och prostataproblem.

På tisdagen var han väldigt trött och gnällig. Skulle vara typ på mig, vart jag än var. På natten sov han i sängen med huvudet på min mage, hela natten. Väldigt ovanligt!
Igår tyckte jag han var lite piggare, och på natten sov han i sängen men hoppade sedan ner. Så ikväll får han sova på golvet hela tiden för det är inte bra för stygnen att han hoppar ner själv!

Ett snitt i varje ljumske har han. Får smärtstillande ännu, och bara korta koppelpromenader får vi ta. Blä tråkigt!
Ikväll gick han med svansen högt iaf, så piggare blir han. Nästa fredag ska stygnen tas bort, så då ska väl allt vara bra igen och vi kan promenera som vanligt!
Jag hoppas verkligen att det blir det sista veterinärbesöket...