fredag 28 april 2017

Efter sjukdom kommer träningstävling

För en vecka sedan började jag känna mig tussig, och lördag-tisdag var jag sjuk. Jag tror aldrig jag varit sjuk så länge! Maginfluensa går ju över fort, vid halfluss brukar jag få penicillin så jag snart känner sig piggare, osv. Så det kändes lite tröstlös o deppigt ett tag när det aldrig kom nån förbättrning, även om jag inte var jättesjuk ändå. Lite feber, illamående, trött o orkeslös.
Tur att jag är sjuk så sällan!

Hundarna skötte sig oerhört bra! Vilde som annars under vintern ständigt hittat på bus, hämta saker att tugga på osv. Nu låg han bara lugnt och sov. Han börjar kanske bli vuxen?
I måndags lekte de så fint med varandra, det är nog bara typ andra gången det händer så jag var ju tvungen att filma! Jag tyckte alla tre filmsnuttarna var så söta så jag lägger upp allihop :)







Sötnosarna tuggar tillsammans <3 p="">
Igår (torsdag) var första dagen jag kände mig helt o fullt frisk. Och tur var ju det, för då var det träningstävling på klubben!
Det var som en riktig tävling. Banvandring, man fick bara köra en gång, med tidtagning, domare osv. Både hopp och agility. Mikko skötte sig bra i bägge loppen, jag höll emot vippbrädan lite bara så vi diskade oss... Sen var jag lite förvirrad bägge gångerna över vart jag skulle på banan, trots att de egentligen inte var så krångliga...! Dumma matte. Vi fick ett tredje pris iaf; Dentastix! Jag har fått sämre priser på riktiga tävlingar ;)
Vilde fick följa med. Funderade på hur jag skulle göra, men eftersom han inte har problem med att åka bil tänkte jag det var bättre om han fick komma o miljöträna lite än att bara sitta hemma. Han fick prova att hoppa framhoppningshindren litegrann och det gick ju bra. Men han är väldigt om sig o kring sig, springer stora lovar o luktar osv.
Jag hade tänkt låta honom göra det igen innan vi plockade ihop, men då var han så uppe i stress o pep o drog i kopplet så då lät jag bli. Det känns viktigare att han får lära sig att koppla av och att det inte alltid händer så mycket roligt, än att han får skutta över hindren. Det där hinner vi med sen ändå. Och när man väl är i full gång med att träna, så är det så svårt - ja nästan omöjligt - att bara åka ut o miljöträna utan att agilityträna!


onsdag 19 april 2017

Säsongens första utomhusträning

Påskveckan startade med att mamma o pappa kom hit på måndagen, och att vi på klubben flyttade ut hindren från ridhuset till uteplanen! :D
På onsdagkvällen kom även min syster och hennes familj så det har varit fullt hålligång. Vilde har varit nöjd med att flera personer velat kasta råttan åt honom :)
I tisdags när det var tillbaka till verkligheten så var hundarna riktigt lugna hela dagen. De mötte mig inte när jag o Albin klev upp ur sängen. Och jag tror inte Vilde kom o ville att jag skulle kasta leksak åt honom en enda gång igår... Idag, onsdag, mötte de mig faktiskt inte heller på morgonen utan låg kvar på bäddarna, men senare kom Vilde med leksaken när jag o Albin satt på golvet.

Idag frågade jag Kjell om jag fick åka o träna agility. Det är intressant, att jag tyckte det var så knäppt med mammor som var så "tacksamma" för att deras män "lät dem" typ vara ute o träna på kvällen. Men jag fattar nu. Albin är ju en liten himlagåva. Han började sova hela nätter tidigt, och är för det mesta en nöjd o glad liten pojke (så länge vi är hemma i lugn och ro iallafall haha). Så vi har det så mysigt här hemma. Medan Kjell sliter på jobbet. Han har ju ett fysiskt jobb så han är helt slut när han kommer hem på kvällarna. Därmed känns det mer som att han borde få göra nåt kul på sina lediga kvällar...
"Ja det är klart du får" svarade Kjell iallafall, och jag mindes att jag sagt att om han ville att jag skulle vara föräldraledig över ett år så måste han ge mig tid att få träna med hundarna osv. Det var då jag trodde jag skulle sakna jobbet o känna mig alldeles ensam hemma, ha! (Jag saknar förstås kollegorna och det är lite jobbigt att vara helt avskärmad från allt som händer på jobbet, men det är riktigt skönt att vara ledig).

Så idag åkte jag, Mikko o Vilde o tränade ett litet pass.
Mikko fick köra en egentligen alldeles för lätt slinga med slalom o balanshinder. Men han fick iallafall tänka lite och springa av sig lite. Han tycker ju det är så kul! Tur att han har fått lite egen ridhusträning iallafall. Jag ska försöka snickra ihop ett par hinder till att ha här hemma. Det blir lite meningslöst att han bara får skutta över ett par hinder. Han gillar ju inte att traggla heller. Vi kunde förstås absolut tajta upp svängar osv, men det blir inte riktigt värt den tiden det skulle ta. Han är ju faktiskt 8 år nu. Vi är kvar i klass 2 och där stannar vi, skulle jag tro. Han får fortsätta tävla o träna så länge hans kropp håller.

Vilde fick prova balansbommen för första gången!
Det gick bra. Första gången var han ganska nervös, men tredje och fjärde gången gick det utan problem! Han fick ju prova gungbrädan på kursen i Granithallen, men det gillade han inte... Så den måste vi ta det försiktigt med.
Sedan fick han också hoppa över tre hopphinder som stod på rad. Men han klarade inte riktigt av det. Och jag suckade lite för mig själv. Innan jag kom på att han är ju så ung! Och miljön alldeles ny! För att han klarar det hemma behöver det inte betyda att han ska klara det med helt andra hinder, på en plan mitt i ett villaområde! Så vi gjorde hopp+tunnel istället.
"Ut" kunde han hur lätt som helst idag! Helt otroligt. Förra veckan suckade jag över att det gick så dåligt, innan jag kom på mig själv med att vi tränat det i typ två veckor... Haha, stackars Vilde, jag har sådan press på honom! Men han verkar gilla det! Han älskar verkligen att göra saker.
När vi skulle gå kom det några som skulle börja träna rallylydnad på en gräsplan bredvid. Och jag blev så sugen på att vara med lite på det också ;) Jag förstår nu mina kompisar i Umeå som kunde vara på brukshundsklubben flera timmar. Synd att jag kommit på det nu när jag fått barn :P
Men Vilde är verkligen allt jag vill ha. Men Mikko har varit en perfekt första hund och är min bästa vän, så jag skulle inte ha något ogjort. Så fort jag kopplade lös Vilde idag började han fara runt, och jag blev nervös att det var hål i stängslet någonstans (utanför rastade villaägarna sina hundar). Sedan kopplar man lös Mikko istället och är totalt avslappnad - så skönt att kunna lita på honom!

onsdag 5 april 2017

Agilityträningar

Idag har jag, Albin, Mikko o Vilde tränat agility i Granithallen med Marie och hennes två vovvar! det var kul. Det gick ganska bra. Albin tyckte det var superkul att titta på när Maries o hennes vovvar sprang runt banan. Och han kunde sitta bra hos Marie när jag o Mikko körde. Sedan fick han lite mat, o efter det började han tröttna. Jag hann köra lite med Vilde men sedan ville Albin sova. Men han kunde inte riktigt somna i babyskyddet och det var svårt att somna med agilitytokiga Skällties i lokalen... Så det blev lite svårt på slutet. Vi hyrde ju Granithallen i två timmar också.
Marie tog några hinder med Vilde, och vi hann även köra lite slalom på slutet! Så jag tycker det gick bra ändå. Men två timmar blir lite för länge för Albin i okänd miljö...

Hm jag undrar hur det ska gå i sommar. Jag har ju sett framför mig hur vi ska kunna åka iväg o träna dagtid... Men Albin sover ganska korta stunder nu på dagarna. Vilket jag inte ska klaga på då han sover hela nätter istället!
Till sommaren har han väl förstås lite längre tålamod och kanske inte måste äta lika ofta heller... Och det är ju lättare att åka till Brunflos agility än Östersunds! För dr kan man ha hundarna i bilen precis intill. Då behöver man inte bära massa burar o grejer.
Men allra bäst är förstås att snickra ihop nåt mer hinder att ha på hemmaplan att träna kort på när Albin tar en tupplur. Och kunna åka iväg själv med hundarna o köra balanshinder koncentrerat nån gång i veckan.

Förra söndagen tränade jag o Mikko i ridhuset i Vålbacken och det gick bra Han var betydligt mer koncentrerad än sist, så det var en rolig träning! På söndag är sista gången och då tror jag Vilde får följa med. Iallafall som miljöträning.

Och i torsdags var sista träningen med Vilde i Granithallen! De 5 veckorna gick ruskigt fort! Men vi har redan beställt en fortsättning till hösten hihi.
Men som jag skrev tidigare, väldigt nyttigt för mig! Annars hade jag nog aldrig vågat börja träna S-svängar och jakkos redan... Men det behövs ju för grundträningen!
I torsdags tränade vi på framåtsändande. Det klarar Vilde hyfsat bra hemma, men i Granithallen var det svårare...


Men slalom är han riktigt duktig på!



Men idag blev nog Vilde lite trött i huvudet på slutet, för han började hoppa över bågen på slutet... Eller så var det Maries godis-maskin som var alldeles för kul belöning, så att han fick för bråttom!
Men det är ju suverän extern belöning med en såndär! Enkelt att träna själv utan "godisvakt"! En sådan måste jag nog skaffa.

Nu på eftermiddagen har jag haft två riktigt trötta hundar, så skönt!
Nåja, Vilde sov en timme iallafall innan han gick o hämtade en leksak.
Vi var nog ganska trötta allihop. Albin tar en tupplur just nu o jag hann ta en kaffe innan jag började skriva här. Så otroligt skönt att sitta i vårt uterum o bara vara...! Alltså det är så gött att vara föräldraledig!!!


Sedan kan jag erkänna att på bilden här så har Vilde en pinne mellan framtassarna. Och en minut efter att det togs reste han sig upp o började nosa runt. Och jag började borsta av bägge hundarna...
Så mycket som ska göras! Jag tänkte just skriva att jag kanske hinner vattna blommorna också, men nu hör jag att Albin vaknar...

Jag avslutar lite snabbt med några bilder från promenaden häromdagen!