Lite bilder

Inget nytt under solen här.
Men jogga ifred får man visst inte!
idag blockerades min väg av en ungtjur som rymt :P
Men han var iallafall snäll och flyttade på sig :)

Bjuder på lite bilder eftersom jag inte har så mycket annat att säga.

Först en på ena grannflickan och hennes Cockerpoo Gabby!


Sedan lite bilder från idag när min kusin var här och hälsade på.
Vi åkte ner till sjön en sväng.


Inte särskilt smickrande med våta ben för en unghundskropp ;P

Hundattack

Blev just attackerad av grannens hund.
Nej nu har jag samlat mig lite och det kanske är ett lite för starkt ord...

Men jag var ute och sprang och var nästan hemma.
Ser grannens två hundar skälla och komma springande mot mig i trädgården. Hinner se att den där strimmiga är där och tänka att den morrat lite åt pappa... Men tänker att de håller sig nog i trädgården.
Icke.
Ut på vägen springer de, högt skällande. Rakt mot mig.
Jag saktar in och börjar gå.
Tänker att de skäller nog värre än de bits.
Men då börjar den strimmiga hoppa upp mot mig, nafsar mig i armarna.
Nå, absolut inga märken eller så efter det, kanske inte ens räknas som nafs, fast jag kände bannemig tänderna!
Och jag inser att jag går o hukar mig, och tänker på Cesar Millan, och försöker sträcka på mig och ut med bröstet.
Men går ändå lite och drar upp axlarna och lyfter händerna, vill fan inte ha dom nere i hennes nafs-zon.
Så kommer grannen utspringade och lyckas efter lite skrikande kalla in hundarna och jag som gått hela tiden springer hem.

Och börjar gråta, ärligt talat.
Jag är en liten fegis, och när jag dessutom är trött (som efter en joggingrunda) blir jag extra känslig.
Jag tycker iiinte om hundar som inte verkar snälla och skulle till och med bli rädd för en liten tax om den verkar arg.

Och vad hade hänt om Mikko varit med??
Kanske hade hon inte brytt sig, han är ju liten. Eller hade han varit ihjälbiten nu?
Ja där går jag då fan inte förbi fler gånger med honom iallafall.
Nu får vi gå åt andra hållet, förbi de supersnälla schäfrarna som dessutom håller sig inne på tomten till 100 % (ja förutom deras lilla cockerpoo gabby då hihi).

Det värsta i den här historien är att de just tagit valpar på tiken, som är lev.klara nu (vet inte om alla kanske flyttat redan).
Så snart finns det 7 andra sådana där marodörer i andra hem.

Usch är lite skärrad nu.
Ska äta frukost nu och lugna mig, och inse att det inte alls var så farligt egentligen.

Filbunke

Livet går vidare i Viö.
Grannens tjur har hittats och andra grannens lilla vovve har hållit sig hemma.
Igår kom istället barnen hit, för att titta på mikko :)
Jag blir så smickrad att de tycker om honom... Och han är så snäll mot barnen :)

Igår var det kalas hos farfar också, då träffade han mitt kusinbarn Mirandra 2 ½ år, för första gången.
Han har ju träffat Andreas dotter på ca ett halvår innan, och han har inte direkt några problem med barn.
Han hoppade på Miranda en gång så då sa vi till honom, men han är ju liten som tur väl är. Sedan sprang väl hon efter honom litegrann men det var inte så farligt och Mikko brydde sig inte nämnvärt. De var ganska försiktiga båda två så de busade bra ihop ;)

Och alla släktingar utbrister:
1. Så söt!
2. Så lugn han är!!!
Jag har aldrig riktigt tänkt på det men han är ju faktiskt ingen sådär jobbig hund/valp som ska kasta sig över folk o sedan springa iväg lika fort för att sedan kasta sig över dem igen :P
Han hälsar väldigt fint och lugnt.
Min vovve!

Äventyr på landet

Idag när Mikko och jag tänkte ta en liten promenad, står plötsligt grannens halvårsgamla cockerpoo Gabby på andra sidan vägen och tittar på oss.

Hon hade nog försökt följa efter matte som kört iväg med fyrahjulingen för att mata får och hästar.

Jag binder fast Mikko i staketet och går mot den svarta lurvtussen och skäller på henne, försöker få henne att springa hem igen.

Hon skuttar några steg bakåt, men skuttar lika glatt framåt igen.

Mamma kommer ut för att assistera, det går inte bättre.

Nu springer hon istället fram och hoppar upp på mig. Jag kan inte låta bli att skratta, hon är ju så söt!

Nå, sen kom iaf någon annan tjej (nån gäst antagligen vet ej vem det var) och hämtar den lilla bushunden.

Och Mikko och jag kan ta vår lilla promenad i kvällssolen.

Vad har annars hänt idag?

Inte mycket.

Jag har shoppat litegrann.

Man vet att man är student när man får hjärtat i halsgropen när det visar sig att skorna inte är ett fynd på hundra spänn, utan faktiskt kostar HUNDRAFEMTIO!!!

Andra grannes tjur har visst rymt också, och är nog inte funnen än.

Får se om Mikko och jag står öga mot öga mot en långhornad Higland Cattle på vår morgonpromenad imorgon då :P

Breakthrough!

Vet ni vad som hände idag?

Vi var hos mormor.

Mikko gick fram till dörren. Mamma sa att han nog vill ut men jag var tveksamt, han går ofta runt och nosar.

Men så gick han fram till mig, tillbaka till dörren, såg på mig, såg på dörren.

Så jag insåg att det nog var bäst att han fick gå ut.

Ut gick vi och han både kissade och bajsade.

Jag har en rumsren hund!

Tjoho!

Blir säkert fler inomhusolyckor, men ändå!

Han verkar ha fattat principen :D

Gammal leksak, ny leksak

Hela mitt liv har jag längtat efter hund.
Det var extra tydligt igår, när mamma och pappa hade städdille och städade ur förrådet.
Där fanns massor av mina gamla leksaker. En del barbiedockor och sådant, men mest djur i olika slag. Allt från äckliga insekter i plats till lurviga gosedjurshundar som jag adopterat.
Det mesta kommer man ju ihåg, men när jag hittade min vita, fluffiga batteridrivna hund blev jag alldeles förvånad. Henne hade jag totalt glömt bort!
Jag minns inte ens vad jag kallade henne, kanske Fiffi eller något sånt?



Minnen kom till liv iaf och jag gick runt och pussade min nya, levande leksak extra mycket igår ;)
Mikko fick också en ny leksak igår, som jag slängde till honom när jag grejade bland allt skräp.
Den lilla rosa musen var tydligen väldigt rolig :)



Igårkväll hälsade vi på Björn och Maja igen.
Det gick hur fint som helst, var så härligt att se hur han har mognat och tuffat till sig!
Han tog till och med ett litet ben från henne och morrade åt henne när hon försökte ta tillbaka det!!! Och hon backade.
Men sedan tog hon benet och då vågade han inte göra någonting... Maja är inte alls dominant och de verkar vara ganska jämställda på nåt vis...
Vi träffade en stor rottweilerblandis igår också, det gick också hur bra som helst :)
Det är bra för mig att komma ut och träffa andra hundägare också, och inse att Mikko inte bara kan springa runt som en vilde i trädgården :P
Jag måste bli påmind om att jag så smått kan öka kraven på honom...
Så idag har vi redan hunnit träna ligg, träna "nära" när vi var på promenad, och lägga ett litet mini-spår!
Han har ju en del energi han måste få bli av med... :)

Nu sussar han sött och jag vet inte riktigt vad jag ska göra...

Stolt matte

"Oj vad söt!" sa folk bakom ryggen på mig.
Jag log för mig själv och tänkte att visst, jag har ju sett ganska smal ut på sistone.
"Ja, jättefin" fortsatte de. "Och se den söta svarta pricken på svansen!"

Idag har Mikko och jag socialiserat på stan. Det var första gången vi var inne i centrum.
Och det gick sååå bra, jag är så stolt över min lille vovve!

Det första som hände var att vi mötte två hundar. Mikko har ju varit lite misstänksam mot hundar tidigare, men nu tittade han på dem med högt huvud och spetsade öron. Han hade nog gärna hälsat om han fått. Det var skönt att det var vettiga hundägare, som inte släppte fram sina hundar till oss.
Bra träning :)
Sedan när vi skulle gå över ett övergångsställe så satt vi precis med bredvid en svart liten cockerspaniel, och Mikko totalignorerade den! Min duktiga pojke!

Folk bryr han sig inte om överhuvudtaget. Och inga ville fram för att hälsa idag. Skönt.
Han behöver ju träna på att man inte hälsar på allt och alla också.

Det enda som var lite otäckt idag var barnvagnar.
De kanske har huggtänder nånstans i närheten av de där otäcka hjulen?
Bussar är också otroligt farliga.
Bilar är mest lite obehagliga. Ibland bryr han sig inte om det, ibland vill han knappt gå förbi en parkerad bil.
Men jag tror det är en mognadssak?

I övrigt är han världens duktigaste!
Trippar fram så oehört fint precis vid min vänstra sida ;)

Och igår var jag ute och åt i Kalmar med mamma och pappa för att fira att de varit gifta i 29 år.
Björn var hundvakt.
Mikko är ju lite reserverad mot hans Maja (schäferblandis) och det var han även igårkväll när jag lämnade honom.
Men när jag hämtade honom däremot, var han i full gång med att bita Maja i örat :P
Kul att se att de äntligen kommer överens.
De hade tydligen busat hela kvällen och Maja som är stor och outtröttlig unghund kan hålla på länge. Jag var nästan rädd att Mikko skulle vara överansträngd.
Men han vaknade precis som vanligt 05.00 imorse :P

Borta

Igår kom jag hem efter ha varit borta i fem dagar.
Mamma och pappa har varit hundvakt, det har tydligen gått jättebra, men de är nog ganska glada att jag är hemma igen och tar över allt pass.

Han har inte direkt lärt sig några ovanor, mer än att sätta tassarna på sängkanten när han vill ha uppmärksamhet (pappa gosade med honom då men jag vill helst få sova ifred).
Och så har han börjat skälla. Det var väl ungefär en eller två dagar innan jag åkte, som han upptäckte att han är en Skäll-ti.
Han skäller inte direkt när någon kommer, man han skäller när han vill ha uppmärksamhet och han storskäller på hästarna (som går i hagen intill vår trädgård).
Jag vet inte alls hur jag ska hantera det. När det gäller uppmärksamhetsgrejen försöker jag ignorera honom.
När det gäller hästarna försöker jag ge honom ett kommando, typ "sitt". För att bryta.
Ibland säger jag "tyst" oxå (skriker inte). Det har funkat faktiskt. Fast det står överallt att man måste lära dem "skall" först?
Jag vet inte, får väl testa mig fram...

Men så STOR han hade blivit! Jag var ärligt talat helt chockad.
Men man lägger väl märke till det extra mycket när man är borta i några dagar...

Och var har jag varit då?
Jo, på Arvika-festivalen!
Helt galet kul!!! Och så var Depeche Mode där också!

*älska*