måndag 28 juli 2014

Kämpa på!

Jag måste förresten säga att de flesta hundar var väldigt duktiga på tävlingen i helgen, knappast någon verkade påverkad av värmen! Imponerande, skulle vara kul ibland att ha en hund som gillade att träna så mycket... Men jobbigt ibland också förstås :P

Jag och Mikko har börjat om från början med vippbrädan.
Nu vet jag ju hur jag borde ha gjort...
Jag sätter ett hinderstöd under vippbrädan, och så får han springa fram till sin target längst ut, eller rättare sagt till godiset. Tanken är att jag ska flytta ut hinderstödet mer och mer så att brädan vippar mer och mer... Så jag måste åka ut till klubben varje dag denna vecka :)
Igår tränade vi bara på att ha stödet under vippbrädan så att det låg helt still. Idag provade jag att flytta ut det lite, lite så att brädan vippade ca 1 cm.
Det var några andra hundar som tränade också. Mikko blir ju så taggad av att andra också är där och ibland kan man utnyttja det genom att öka svårighetsgraden fortare, för då märker han knappt att det är läskigt. Så jag flyttade hinderstödet så det blev 2 cm vipp på brädan. Det fungerade dock inte utan han blev tveksam, så jag fick flytta tillbaka stödet igen.
Vi får nog träna på ca 1 cm vipp hela veckan. Det är ju bättre att han blir helt orädd för den lilla rörelsen (då kan jag kanske öka svårigheten lite fortare sedan?) istället för att öka för fort så att han hela tiden är lite halvosäker...

Idag när vi promenerade lite efter vippbrädträningen slog det mig. Att Mikkos ökade rädslor kommit efter kastreringen. Och jag googlade lite snabbt nu och fick det bekräftat, att det kan bli så.
Tusan med.
Får leva med att ha en rädd hund nu då...
Det jobbiga är att det inte funkar att social/miljöträna som förr riktigt, det är verkligen som att han tappat modet/nyfikenheten, det som är farligt blir bara ännu farliga om jag försöker vänja honom vid det..

Så...
Vi kämpar på med vippbrädan från ruta ett, samtidigt som de vänner som nyss hade valp (??) rusar förbi oss till tvåan mot trean...
Suck...
Jag-ska-inte-börja-gråta-jag-ska-inte-börja-gråta...
Men en sak ska jag ju erkänna i min klagolåt. Jag läst i Hundsport om de som tävlade lydnad på elitnivå och tränade 5-6 gånger i veckan!! Varje kväll! Herregud, det kommer jag verkligen aldrig att göra (utom denna vecka).
Men den där lilla sista agilitypinnen i ettan kunde vi väl få...?

lördag 26 juli 2014

Tävling i värmen

Det var varmt redan när vi åkte från vandrarhemmet till Vimmerby brukshundklubb. Medium startade för dagen. Vi hade startnummer 8. Jag brukade gilla att ha tidiga startnummer, men nu var det så längesen jag hade det... Jag vet inte om det var därför jag tyckte tiden gick ovanligt fort och jag hann inte riktigt värma/tagga upp Mikko som jag hade velat.
Vi startade redan kring 8:30 men solen sken obarmhärtigt från en klarblå himmel, och Mikko var väldigt dämpad. Och han stenvägrade vippbrädan. Ville absolut inte gå på den.  Så vi skippade den men sedan fuskade han både vid hopphinder, däcket osv... Så vi sprang ut...

Jag funderade på om vi skulle åka hem direkt eftersom det knappast såg ut att bli svalare väder under dagen... Men tävlingen verkade flyta på bra, och medium var ju inte sist på dagen heller.

Inför andra loppet syntes några små molntussar men solen fortsatte steka på. Jag kände mig själv ganska slö på banvandringen och fick säga åt mig själv att rycka upp mig!
Vi hade jag startnummer 10 men det var flera strukna (åkt hem pga värmen antar jag) så jag hann ändå inte värma upp Mikko riktigt som jag ville. Jag försökte peppa upp honom och tagga upp honom så gott jag kunde men han kändes fortfarande lite dämpad. Jag tänkte att det fick gå som det går.

Först var det ett hopphinder rakt mot slalom, som jag trodde han skulle sega sig igenom. Men det flöt på bra! Sedan var det en tunnelfälla som han klarade bra, och så rakt mot vippbrädan! Som han först sprang förbi. Jag lyckades locka upp honom han tog ett steg fram. Och stannade där. Han hoppade av, jag lyfta upp honom men lät honom gå ner fel hål... Sen var det bara att springa ut.
Fasen med.
(Och när vi sprang av banan brakade åskan loss. Men vi hann iallafall få ner tältet o hoppa in i bilen innan regnet kom)

Nu när vi tävlat mycket och han börjar få den vanan, så har han blivit livrädd för vippbrädan.
Han är rädd för så mycket nuförtiden. Han morrar åt stora män i keps. Han får panik om det kommer en skateboard. Han fryser fast på vippbrädan.
Jag trodde en hund blev tryggare i själv ju äldre han blev, inte räddare?

tisdag 22 juli 2014

Semester

 Nu har vi varit på vår årliga semester i Jämtland.
Först gjorde i ett stopp i Värmland, där vi tittade på Mårbacka, Selma Lagerlöfs hem. Tyvärr kunde vi inte gå in o titta eftersom vi hade Mikko med oss och det var alldeles för varmt att lämna honom i bilen ens om den stått i skuggan med alla rutor öppna.
Vi sov på ett litet mysigt hotell strax utanför Torsby.


Dagen efter kom vi då fram till Strömsund! Där väntade Molly, Nocken och nytillskottet den lilla gråhundsvalpen Ante!


Bad blev det i värmen! Lilla Ante var aningens skeptiskt till vattnet först men fattade snabbt att det bara är kul att bada! Mikko verkar också tycka bättre om vatten för varje sommar som går...



Sedan var det fjällvandring!
Jag o Mikko fick följa med syrran o hennes pojkvän när de gick från Storulvån till Blåhammaren och tillbaka dagen efter. Vädret var perfekt o myggen inte särskilt besvärliga... Värre med bromsarna men de höll sig borta från kalfjället iallafall...


Mikko räcker ut tungan åt mig??



Och efter några dagars vila gick jag, Kjell o Mikko från Härbergsdalen till Ankarede, totalt ca 30 km, vi tältade en natt. Sjufjällsstigen kallas den, det var en mycket vacker sträcka.








Efteråt blev vi dock rejält trötta. Mikko blir lite sliten av mitt semestertempo... Jag hade behövt en kelpie eller bc 4 veckor på sommaren, o en kines resten av året ;)
Lilla Mikko har iallafall fått slippa mina joggingrundor på morgonen utan får vila istället. På lördag är det dags för agilitytävling... Får se hur det ska gå. Vi ska till Blekinge en sväng några dagar först också...
Jag funderade på att ställa in pga värmen, men det ser ut som att det ska bli lite mulet på lördag så vi får väl hoppas på det då...

tisdag 1 juli 2014

Perfekt!

Det är bra att ha en tävlingsdagbok!
Jag såg där att Mikko haft problem med vippbrädan länge, länge... Redan förra säsongen. Sedan har han ju haft perioder när han klarat den felfritt också (typ), men frågan är om det var när vi tränade som mest med vår lilla mini-vippbräda, hm.


Träning är det som gäller i alla fall!
Jag har sneglat på en liten balansställning i lekparken som vi går förbi varje dag. Idag fick Mikko hoppa upp på den!





Ursäkta halvskakig film :P Det syns kanske lite dåligt på filmen, men brädorna rör sig lite, "vippar" i gångjärnen. Några centimeter bara. Filmen är från andra gången han gick över, på hemvägen. Första gången gick han över utan problem, andra gången ser ni att han tvekar lite mer.
Så nu förstår ni kanske vilka problem vi har!
Men samtidigt är det bra att han reagerar på den. Hade han inte brytt sig alls hade det varit meningslöst att träna där. Nu reagerar han, men går ändå över. Så det finns stor potential att få honom att tycka att det är kul att gå över denna balans, sedan är det bara att hoppas att det vippande underlaget för honom att acceptera en riktigt vippbräda också.


Det blir ju en del tråkiga koppelpromenader här. Det optimala hade ju varit att den fanns en riktigt vippbräda mitt på tråkpromenaden, där det blev godisregn eller rejäl busstund när man gick över! Sedan tråkpromenad igen.
Då hade det nog kunnat gå att få över honom rätt lätt... Men balansen i lekparken är bättre än inget i alla fall!