söndag 23 juni 2013

Äntligen!

Tjoho! 3e plats, pinne och uppflytt i hopp!

Vårt felfria hopplopp :)
Vi startade med agility och det var kaos. Nollfokus, Mikko letade efter resten av familjen istället...
Till hopploppet fick han ligga framme (inte i buren) och lugnade ner sig, familjen gömde sig inte utan stannade där de var och Mikko följde mig fint! Han tittar ju lite runt omkring sig, och stannar upp i slalomet som vanligt, men på slutet skuttar han nästan lika snabbt som när vi tränar!
Så vi har ju ganska många sekunder att vinna in i framtiden, särskilt om matte springer på lite bättre!!

De flesta jag känner samla nya rosetter för varje säsong, men Mikko o jag är mycket stolta över de 4 rosetter vi lyckats skrapa ihop under vår agilitykarriär! ;)

Nu blir det alltså uppflytt till klass 2. Hurra, äntligen!
Egentligen kanske man skulle vänta tills man kommit upp i agilityn också så blir det lite smidigare att åka på tävling o lite kortare dagar, men jag har ju harvat runt i ettan så länge så jag vill flytta upp omedelbums!
Men det är syn att klass 1 startar 9 av 10 gånger, eftersom dagens första lopp alltid är kaos innan Mikko samlat sig lite... Så i agility är vi nog kvar i ettan ett tag till, saknas ju dessutom TVÅ pinnar där...

Jag blev dock riktigt nervös när jag var hinderfixare på klass 2 large, det var INTE många som klarade sig utan disk! Men sedan när det var dags för small o medium som har en rimligare svängradie kändes det lite lugnare ;) Jag har ritat av banan iaf, ska träna på den nästa träning!!
Jag tror faktiskt klass 2 kan vara bra för oss, matte måste vara superfokuserad o hålla kolla på Mikko vid varje sväng o det gör kanske att Mikko hänger med bättre o inte ser sig runtomkring lika mycket?

måndag 3 juni 2013

Växjö -13

Lite kort om Växjö-tävlingarna då!
Lördag: De första tre loppen gick sådär. Han hade ok fart och hyfsat fokus, men slalom, ack detta slalm! Han tittade åt andra håll mest hela tiden. Jag sprang oftast ut efter att han väl tagit sig igenom slalom då, dels för att kunna belöna, dels för att det känns viktigare att få upp lite fart på honom än att traggla sig igenom hela banan.
 tredje loppet blev jag riktigt irriterad på honom när han inte tog slalom. Så jag morrade faktiskt till åt honom, trots att jag skai försöka vara så uppmuntrade som möjligt. Men jag vet ju att han kan så mycket bättre och lite krav måste man ju få ställa då??
Han skärpte faktiskt till sig och skuttade igenom de sista portarna då.
Och så sista loppet då. Nu tyckte han nog att han sett sig omkring tillräckligt och han var väl för trött för att vara övertaggad, för nu hade han fint fokus! Och plötsligt struttade han igenom hela slalomet utan avbrott också! Men alltid är det något. Då var han istället rädd för gungbrädan, som han inte brytt sig så mycket om. Så medan han stod uppe på den och tvekade rann sekunderna iväg...
Men det är iallafall nåt man kan träna på! Till skillnad från att han gör superslalom på träning men inte på tävling...

På söndagen var det dags för två lopp. Mikko kände igen sig och visste va det hela handlade om och var därför superdupertaggad. I agilityloppet var han totalt ofokuserad, sprang förbi hinder o höll på. Slalomet också. Då lyfte jag upp honom utan ett ord och bar tillbaka honom till slalom. Jag tänker inte längre tillåta slarv på detta hinder! Och då travade han igenom så fint så! Så då sprang vi direkt ut till belöningen.

Sedan fick han faktiskt sitta framme och inte i buren, och jag vet inte m det var därför men han var väldigt fokuserad inför hopploppet, inte alls tittig! Vi hade fint flyt och kändes supersnabba! OCH han tog slalom superfint! Inte alls som på träning, men fint ändå! Tyvärr var ju dock ändå en hinderfixare lite intressantare än en tunnelöppning och vi fick fem fel.. Och två sek tidsfel också faktiskt, trots att vi var så snabba!



Det känns bra att man vet att han kan iallafall! Nu är det bara att tävla på, så ska det väl komma en pinne så småningom!