onsdag 30 mars 2016

I väntans tider

Det finns en till sak, en mycket rolig grej, som hände i påskhelgen.

Det känns som att jag har hållt på flera år och leta efter valp, men så är det ju inte. Det var väl i november jag började titta efter kennlar och höra av mig till de som planerat för valpar under 2016. Så 4-5 månader.
Men det kändes som att jag var förföljd av otur. Någon fick bara två valpar och då blev det ingen åt mig. En annan fick bara tikvalpar. Sedan var det en tik som sorgligt nog bara fick en valp som var död vid födseln. En uppfödare hade parat två tikar men båda gick tomma. En annan uppfödares tik löpte inte som det var trott. Osv.
Såklart synd om alla uppfödare också (och tikar) som hoppats på mer, men lite synd om mig också...?
Det låter som att jag har haft kontakt med massor av kennlar och ja, det har faktiskt varit en hel del. Men alla har känts mycket seriösa med mål att föda fram friska och mentalt stabila hundar, med samma värderingar som jag. Det finns ju också många sheltie-uppfödare i Sverige att "välja bland".

Men till slut så blev så min tur!
I helgen bestämdes att en liten svartvit kille ska bli min! Hurra!
Det kändes lite läskigt att tinga en valp som bara är tre veckor och inte kan visa någon personlighet än... Men jag har förtroende för uppfödaren, hon föder upp friska hundar med bra mentalitet.
Och hur mycket man än försöker kolla på rätt stamtavla o rätt valpindivid, finns ju aldrig några garantier för vad man får eller vad som kommer hända i vårt liv... Så det är bara att släppa kontrollen o åka med ;)

Längtar så mycket nu!
Snart ska det väl bli dags att köpa kompostgaller o bäddar o hundleksaker o ett litet valphalsband...!

Ett namn måste ju killen också ha, Kjell o jag kommer inte överens så detta kan bli svårt...

Här får ni två bilder på det svartvita lilla underverket!



Tre veckor gammal.
Att han är svartvit är ju lite extra kul tycker jag!
Hans lilla vita strimma på nosen/pannan är nog lite tunnare än det ser ut, och enligt uppfödaren kommer den troligtvis växa bort när han blir äldre tyvärr.
Jag gillar att han har så mycket vitt på krage, bröst och frambenen! Som Mikko ungefär! Och resten av ryggen/sidorna svarta. Det är ju alltid kul att fundera på hur han kommer se ut som vuxen, jag tror han blir stilig!

måndag 28 mars 2016

Påskhelgen

Då var påsken över för i år.
Mamma, pappa, Josefin & Erik har varit här, så det har varit full rulle!
På skärtorsdagen jobbade jag halvdag. På eftermiddagen tog jag, mamma, pappa o Mikko en rejäl promenad, och på kvällen åt vi allihop en god middag hemma hos Kjell o mig. Josefin o Erik kom först under natten.

På långfredagen åkte hela gänget upp till Strömsund. Där fick pappa köra skoter för första gången, det var uppskattat! Vi pimplade också lite (6 små abborrar fick vi upp, varav någon stackare släpptes i igen), och så grillade vi såklart. Vädret var mulet men solen trängde nästan igenom molnen, och temperaturen var lagom och det var alldeles vindstilla så det var faktiskt en riktigt skön dag.
Vi blev också bjudna på middag hos Kjells föräldrar, mycket trevligt!

Herr o Fru Olsson o Herr o Fru Olsson-Thalin vid varsitt hål...




Mikko undrar när han ska få sin korvbit?
Tur att han är en smart hund, han vet att han aldrig får nåt av mig så det gör inget att andra lär honom tigga av dom :P

På påskafton var vi i stan. Vi tittade på en gammal Super 8-film från mammas o pappas bröllop. Fikade på stan o sådär. På kvällen åt vi på restaurang.
Och jag började känna mig lite förkyld...

På påskdagen vaknade jag o var rejält förkyld.
Vi åkte ändå allihop ut till Ullådalen (vid Åre). Vädret var tyvärr lite mulet o trist men temperaturen var ok ändå. Vi hittade en jättefin grop som några andra använt tidigare :)
Där grillade vi o gräddade våfflor o myste och såg på utsikten.



Mamma gräddar våfflor i röken.



Idag har jag varit förkyld o trött o vi har tagit det lugnt.
Jag o Kjell åt frukost tillsammans med mamma o pappa på hotellet :) Sedan gick vi en sväng på Jamtli och Mikko fick följa med. Lunch/fika på stan blev det. Och sedan var det redan eftermiddag o mamma o pappa skulle åka hem med flyget.
Josefin o Erik åker hem imorgon, får se om de tittat förbi här någon sväng ikväll.

Det har varit en trevlig helg. Vädret kunde ha varit bättre, men men, man kan inte få allt. Vi har ju ändå varit ute en del :)
Imorgon blir det till att jobba med denna tråkiga förkylning, blä... Man är ganska trött efter att ha varit reseguide i flera dagar :) Tur att det bara är kortvecka även denna vecka :)

söndag 13 mars 2016

Agilitytävling igen

Igår var det dags för agilitytävling i Söråker igen.
I början av december var vi ju där och gjorde tre felfria lopp och plockade med oss en pinne.
Jag försökte hålla förväntningarna nere, men visst var det svårt att inte hoppas på att få den där sista agility-pinnen... Så blev det emellertid inte.

Vi gjorde ändå tre hyfsade lopp. Hyfsad fart. Bra kontakt. Superfina vippbrädor!
Men så är det så retligt att i två av loppen springer han nästan förbi ett hinder, det blir vägran o fem fel. Och i ett annat lopp tar han fel slalomingång. Han tar så stensäkert fel ingång att jag blir alldeles osäker själv och funderar på om det är jag som har fel... Fast så var det inte denna gång. Han missar den sista porten också men jag känner inte att det är värt att bråka om det. Han är inte den som direkt börjar göra fel, det är bättre att han får behålla fart o glädje än att jag slår ner på varenda detalj.

Här kommer vårt första lopp. Han var väldigt tittig i slalom och höll ju på att gå ur flera gånger! Annars tycker jag vi gör ett bra lopp, ja förutom missen på hopphindret efter A.




Det var mellan-loppet det blev fel slalomingång. Det var felfritt annars. Jag tror att jag råkade trycka ut honom lite, lite också så det var nog därför det blev fel.

Här kommer sista loppet.
Jag vet faktiskt inte riktigt varför han missar hopphindret? Jag är väldigt sen på att säga "hopp" (jag är extremt sen med att säga kommando på alla hinder, i loppet ovan säger jag ju "genom" typ när han är genom halva tunneln haha, absolut något att bli bättre på)! Men jag tycker ändå jag visar ganska tydligt med kroppen... Men det var väl sådär att det kändes självklart att han skulle ta hopphindret rakt fram, så jag slarvade väl med att visa...
Sedan kändes jag mig less och irriterad och bara sprang på! Och vilken fart han får!! Ytterligare bevis på att det handlar om att jag måste våga springa...!
Men det är svårt att våga när han så lätt smiter förbi ett hinder... Jag får ju inte "komma fram först" och bli stillastående heller! Timing is everything!



Jag är iallafall ganska nöjd med tävlingsdagen.
Som sagt, vi har fin kontakt och hyfsad fart. Och jag är absolut väldigt nöjd med att han så modigt tar gungbrädan nu, och med svansen glatt höjd! Stolt över mig själv att jag tränat in det på våra villkor.

Imorgon har jag en egen tid i Granithallen, kursen är ju tyvärr över nu.
Jag tänkte passa på att grundträna lite. Träna hindersug och självgående...

måndag 7 mars 2016

Skidåkning

Det har faktiskt blivit en hel del skidåkning de senaste dagarna. Mikko får bygga upp konditionen ganska rejält, hur ska jag orka hålla igång honom sen? ;)
Fast nu kanske inte joggingturerna är alltför långt bort... Och framför allt inte agilityn!
Ute menar jag.
Igår hade vi sista ridhusträningen. På onsdag sista kurskvällen. På lördag tävling!
Sedan ska jag väl träna ett par inomhuspass till men sedan blir det någon månads vila från agilityn tror jag, tills det går bra att träna ute igen. Det blir nog bra, Mikko brukar få ökad motivation av att få en paus :)

Men jag tänkte ju berätta lite om skidåkningen...
Jag har ju insett att jag inte alls kan åka, så i torsdagskväll åkte vi ut till ett ganska platt spår med bara lite svaga backar att öva på, och åkte nästan en timme. I fredags tänkte jag ta bara en kort tur på sjön, men jag var nog ute nästan en timme! Jag tog det lugnt o försöka tänka mer på tekniken, men Mikko fick ju förstås pinna på rätt bra i det lite tyngre, mjuka underlaget.

Sedan åkte vi till Strömsund i helgen och åkte skidor med Ante både i lördags o söndags!
Det var dock ganska lös, nyfallen snö så det blev dåligt med glid. Och dessutom ganska tungt för Ante att springa på det mjuka underlaget. Så man fick staka som en tok! Tur att Kjell o jag kunde bytas av lite, trots att vi nog bara åkte ca 4 km ;)
Så jag fattar varför det är att föredra att skejta... Men annars tycker jag det funkar bra med vanliga längdskidor också. Sedan borde jag väl lära mig att åka ordentligt och kanske framförallt att bromsa. Igår fick rumpan vara bästa bromsen när Ante plötsligt kastade sig upp på snövallen, ut i diket... Men annars inga fall o han har inte blivit på-åkt heller haha :)
Han drar ganska bra, men kunde ha lite mer vilja... Svårt när man inte känner hunden helt o hållet o vet hur han bäst belönas osv... Och det är ju mest hemvägen som det går lite trögt...

En tur på Storsjön

Drag med Ante




tisdag 1 mars 2016

Hundhelg

I lördags började dagen med att jag gick på skidrean o köpte mig ett par nya skidor! (ja alltså efter långpromenad o frukost förstås)
Jag hade tänkt köpa mig ett par skateskidor så att jag kan lära mig skejta. Men Kjell tyckte inte jag skulle göra det o inte de på affären heller. De tyckte jag skulle lära mig åka klassiska skidor först. Bah! Jag kan väl åka skidor??
Efter en del funderade kände jag dock att jag inte kommer också så mycket på pistade skate-spår, och jag har ju ingen hund tyvärr att åka med heller, så det blev ett par klassiska skidor med kombipjäxa till slut, så att jag åtminstone kan prova att ta några skate-skär o öva mig lite. Sedan får jag köpa ett par skateskidor när vi har en hund att åka med! Då kommer jag ha tre par skidor...!

Sedan blev det hem o fika o rasta hund osv, och sedan in på Hundinspiration och gå på en föreläsning på 3 timmar. Under dagen fanns tre föreläsningar att välja på. Jag tyckte alla verkade intressanta o hade svårt att välja. Tyvärr stod det inte så mycket om innehållet på föreläsningen heller, mer om själva föreläsaren.
Valen var:
Hållbara aktiva hundar - med Marie Söderström. Ett ämne jag inte kan så mycket om men borde lära mig mer om, särskilt nu när Mikko börjar bli äldre.

Att anpassa träning och inlärning efter hundens förutsättningar - med Barbro Börjesson. Det låter ju spännande!

Kommunikation mellan människa och hund - med Fredrik Steen. Det där med kommunikation är ju alltid ett intressant ämne!

Jag valde "Att anpassa träning och inlärning efter hundens förutsättningar", med Barbro Börjesson (från svt). Jag hade hoppats det skulle handla om hur man tränar hundar med olika sinnelag och preferenser. Jag trodde nog att det åtminstone skulle handla om... ja hur man kan anpassa träning på olika sätt... Hur man kan tänka kring träning/inlärning. Men jag blev lite besviken. Det var lätt att lyssna på Barbro och det var intressant, men inte så mycket nytt. Jag har ju sett hennes arbete en del på teve (främst innan jag skaffade Mikko), och har även en av hennes böcker i någon kartong. Så när det pratades om hundens mognad från 0 - 2 år kände jag igen det mesta. Sedan handlade det mycket om att man inte kan träna en stressad eller blockad hund...
Kjell var ju också med o han tyckte inte heller det var så mycket nytt. 
Det bästa var ju när det blev intressanta frågor och svar :)

Sedan blev det att hämta mat på McDonalds, susa hem o hämta Mikko o fara till Strömsund o se på mello.

På söndagsmorgonen var det dags för debut i rallylydnad!
Ja det var det ju förra helgen, men nu var det ju riktig debut på riktig tävling.
Före tävlingen tänkte ajg att jag var glad att jag har en hund som inte jämt har nosen i backen, även om han visserligen kan vara tittig o ofokuserad istället...
Först när han fick komma ut var han väldigt skällig och ofokuserad, men det var han ju sist också. Han lugnade sig lite under uppvärmningen.
Men när det blev vår tur att vandra bort till starten, kände jag nog egentligen att jag tappade honom... Så typiskt nog betedde han sig precis som jag varit rädd att han skulle bete sig på tävlingen förra helgen... Han bara skällde i tittade åt alla möjliga håll...
Tyvärr var det "långsamt tempo" väldigt tidigt i banan, det kan ha varit då jag verkligen tappade honom... Så det får vi öva mer på!
Jag vet inte va det var annars, om det va för att Kjell var med, eller för att vi var i ett ridhus. Och ridhus har ju hittills alltid betytt agility...
Här kan ni se:


Han viftar ju glatt på svansen genom hela banan iallafall!
Min älskade sötnos.

Sedan trodde jag det skulle bli prisutdelning och utdelning av protokoll direkt efter, men då skulle det vara fortsättningsklass emellan...
Och jag som är instängd på kontor hela dagarna, och bara kan skymta ett hörn av den blå himlen där ute, jag ville inte sitta instängd i ett dammigt ridhus på min lediga tid! Inte när solen sken! Jag ville ut, ut, UT!
Så vi åkte faktiskt därifrån o jag vet faktiskt inte hur mycket avdrag det blev...  Själva momenten gjorde han ju egentligen fint, förutom att han nosade på en kon och jag tjorvade till en snurr.

Hursomhelst, jag vill ju prova mina nya skidor!
Vi tog faktiskt med oss gråhunden Ante ut! Det var riktigt kul, det funkade bra med längdskidorna. Jag vågade bara åk när det lutade svagt uppåt, så att det inte gick så fort. Då travade han mest, lagom tempo för mig ;) O jag kunde staka med.
Kjell fick åka när det lutade svagt neråt.
Han var så duktig Ante, drog så fint! Han kan ju inget stanna-kommando men det gick o få kontakt med honom så att han stannade efter några steg iallafall :P


Efteråt försökte jag lära mig att skejta med det gick inte alls. Verkligen inte alls.
Jag fattar inte. Jag kan inte direkt åka skridskor heller, men jag kan ju iallafall dra några skär.
Jag kan ju förresten inte åka skidor alls, upptäckte jag i söndags. Balansen är urusel. Jag kan inte bromsa.
Så det var nog tur att jag köpte vanliga klassiska skidor...
Nu hade man ju velat prova våga åka mer o mer med hunden! Syn att han är så långt bort... Men vi kanske åker dit i helgen o kör en liten sväng iallafall...
Jag får väl försöka ta mig ut själv på mina skidor nån kväll i veckan, och öva på grunderna bara...