Årskrönika

Ja man ska ju sammanfatta året såhär i slutet av december, och kanske blicka framåt också?

Vad gäller planer för 2016 så får det väl bli samma som vi har i många, många år: komma upp i klass 2 i agility, och starta i någon rallylydnadstävling!
Ett delmål är att få upp fart på Mikko på agilityplan (utan att slarva med hindren).

Förut brukade jag sammanfatta året med samma frågor. Jag tittade bakåt och hittade för år 2011. Tydligen har jag inte gjort dessa frågor sedan dess?
I år plockar jag tillbaka traditionen iallafall! Jag tycker det är rätt kul, och nu kan man ju jämföra vad jag skrev för 5 år sedan eller mer! Det händer ju faktiskt lite...
Fast några frågor har jag bytt, som kändes löjliga eller där svaret bara blir det samma (jag kommer troligen inte ändra klädstil från "jeans o tröja" under resten av livet).

Vad gjorde du 2015 som du aldrig gjort förut?
Sålt en lägenhet.

Gick någon i din närhet bort?
Nej tackolov

Vilka länder besökte du?
Inget

Vilket datum från 2015 kommer du minnas, och varför?
Förlovningsdatumet förstås! Eh, 5e mars tror jag...?
Och såklart syrrans bröllop... eh 17e oktober?

Vilka låtar kommer alltid att påminna dig om 2015?
Jag har nog ingen särskild låt som soundtrack till detta år...

Vad gjorde du på din födelsedag?
Oj jag minns inte. Kjell köpte en prinsesstårta från ett bageri som inte var så god minns jag! ;)

Hur kommer du minnas sommaren 2015?
Det blir nog att jag "sommarjobbade" med EU-stöds-kontroller, och att det endast var två veckor semester (varav en på Gotland). Och att Mikko sprang bort förstås, usch!

Vem var den bästa nya personen du träffade?
Alla mina nya kollegor i Östersund!

Höll du några av dina nyårslöften
Hade inga

Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år?
Nej inga nya bebisar i år.

Är det något du saknar år 2015 som du vill ha år 2016?
Hoppas det blir mer umgänge med folk än det varit under hösten.
Sedan självklart en valp... Och ett hus!!!

Vad var din största framgång 2015?
Att jag till slut fick jobb i Jämtland.

Största misstaget?
Inget

Har du varit sjuk eller skadat dig?
En riktigt otäck förkylning just nu... Sista slängen av vinterkräksjukan i mars fick jag också, hoppas jag slipper den nästa år!

Bästa köpet?
2 paket ekologiskt kaffe till bra extrapris på Coop?

Vad spenderade du mest pengar på?
Att flytta

Vad gjorde dig riktigt glad?
Att få jobb i Jämtland. Och träna agility! De tre felfria loppen i Söråker var ju kul...!

Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?
Jag har nog varit generellt sett lyckligare i år.

Vad önskar du att du gjort mer?
Varit bättre på att höra av mig till vänner.

Vad önskar du att du gjort mindre?
Jag är fortfarande lite för bra på att ta ut olyckan i förskott, men samtidigt behöver jag få bli riktigt ledsen och besviken för att sedan kunna skaka av mig... Att sedan allt går bra i slutänden gör det ju dessutom mycket roligare! ;)

Hur tillbringade du julen?Julkalas med släkten hos moster.

Hur ska du fira nyåret?
I Strömsund, med bara vovven och sambon (och förkylningen).

Vad fick dig att må bra?
Mikko, Kjell, vännerna, familjen, släkte.

Vem saknade du?Alla fina kollegor (och vänner) i Jönköping och även Ronneby...!

Och så är det ju alltid lite kul att jämföra, så (nästan) samma frågor för 2011 här, 2010 finns här och för 2009 (och 2008) finns här.

Länge leve Blekinges gröna jular!

Julveckan i Blekinge bestod mest av att gå nästan 6 km varje morgon, och sedan fika, varvat med att fixa lite i köket och ligga på soffan! Och umgås med familjen och alla släktingar.

Och träna agility förstås!

Det var ju sommarvärme (10 plusgrader) när vi kom ner, så det var ju bara att plocka ut agilityhindren i trädgården! Jag tränade mest ut runt hinderstöd, eftersom den grundträningen inte funkat för oss riktigt på kursen. Och så blandade vi upp litegrann med slalom och vippbräda. Vippbrädan kastade han sig glatt över, men så nöjde jag mig också med att ha den på näst lägsta nivån. Det blev väldigt korta pass (ca 10-15 minuter?) men vi gjorde det 4 av 5 dagar så det är jag ändå nöjd med!

Jag tycker det gick hyfsat bra, jag försökte tagga upp honom med en pipleksak. Han peppas av pipet men är sedan helt ointresserad av leksaken och vill bara ha godis. Det där med att göra en leksak med intressant genom att byta med godis funkar iaf inte på Mikko... Hans favoritleksaker blir ointressanta om han nån gång fått godis för dem, då förväntar han sig bara godisen. Nåja, det viktiga är ju att han får en belöning han gillar. Men det är svårt att peppa o tagga med godis...

En liten sen julhälsning från oss!

Mys på hotellrummet!

Vi delade upp både nerfärden och hemfärden med att sova på hotell ca halva vägen (Uppsala och Gävle). Det blev ju ändå ca 6 timmars bilåkande (utan inräknad paus) varje dag. Och trots hotellnotan blir det billigare för oss än att köpa 2 st flygbiljetter...! Lite tråkigt bara att två dagar går åt men men... Man kommer fram hyfsat pigg iallafall.

Sedan var ju meningen att Kjell o jag skulle jobba nu i mellandagarna, men vi har varit rejält förkylda bägge två...

Men imorgon orkar jag nog pallra mig in till jobbet och fixa lite grejer inför månadsskifte och årsskifte...

Bjuder på ett par bilder jag tog igår när jag o Mikko tog en liten promenad. Solen och alvedon gjorde att jag orkade vanka runt en liten stund, med en vilopaus på en parkbänk :)

Mikko med Frösöbron i bakgrunden.

  

Och is på Storsjön äntligen!

Hoppas den får tjocka till sig o ligga nu...!

Kursavslutning

I veckan var det avslutning på den braiga agilitykurs jag o Mikko gått.
Jag har verkligen lärt mig saker om handling, som jag trodde jag visste... eller inte visste att jag borde veta...
På helgkurser o sånt jag har gått tidigare har man fått lära sig krångliga byten som man glömt lika fort. Men nu har jag tränat på basen i handlingen.
Främst tajming i själva bytena. Att jag generellt sett faktiskt är alldeles för sen i bytena. Jag vill ju gärna se att Mikko verkligen är över hindret först, men då är det för sent... Sedan också vilken handling som Mikko svarar bäst på. Det har jag förstås fått höra även på andra kurser, men eftersom vi har haft mer tid här så har det blivit lite grundligare.
Och så har jag fått höra att det fortfarande fattas lite grundträning på Mikko. Ut/runt hinder till exempel.

Sedan blir det tillbaka till kursen till våren, HURRA!
Jag var så ledsen att jag var sen med att upptäcka att de nya kurserna låg ute, och sedan kom jag inte ihåg att anmäla mig förrän dagen efter heller. Men jag hade sån tur att de tar in en extra deltagare och förlänger kurstillfällena med en halvtimme! Så till våren blir vi 6 istället för 4 (vi har varit en kort under hösten) så det blir lite annorlunda. Men det ska bli så kul att få fördjupa mig ännu mer inför säsongens tävlingar, och att ha allt i färskt minne då också, annars hade jag nog glömt allt under vintern/våren..

Och jag insåg också att jag tänkt på hur jag ska få fart på en eventuellt ny valp, men att jag liksom övergett Mikko... Trots att det bara var några veckor sedan jag skrev ett inlägg om hur han fortfarande utvecklas och att man aldrig blir färdig med träning!
Så julens målsättning i det plusgradiga Blekinge är att släpa fram några hinder i trädgården, och träna på att busa och få upp fart! Och träna hindersug och "ut" runt hinderstöd! Om jag inte hittar Mikkos turbo-knapp vore det ju åtminstone kul att lyckas hitta fart-reglaget. Och så mycket lättare att få fram fart på "nästa" hund om jag lyckas klura ut det på Mikko!

Apropå valpar har jag suttit o surfat i veckan o kollat upp stamtavlor och veterinärdata på SKKs Hunddata... Oj oj inte lätt detta...! Och sedan har en uppfödare en leveransklar hanvalp typ NU (om ett par dagar) ojoj men jag kan inte vara ledig från jobbet så länge nu utan förvarning, det blir till att ha is i magen...!

Det årliga julbadet

Vad är fulast, en skabbräv, en 5-månaders sheltie eller en blöt sheltie?

Detta är en gammal bild, han var minnsann lite tunnare då!

Detta var dagens tredje borstning!

Jag borstade igenom honom före o efter duschen också, då blev det två mindre högar.

Att han ens har nån päls kvar! Jag vet att det brukar lossa mycket päls efter duschen men detta måste vara nån sorts rekord!

Men så tyckte jag också att han kom igång sent med att fälla i år...

Att ha bestämt sig

Häromdagen var min arbetsgrupp på lunch tillsammans med några konsulter vi arbetar mycket med. Jag blir ju tyvärr  lätt tyst bland folk jag inte känner, men nu kom vi ganska snart in på att prata hund då alla fyra kring bordet hade hundar! De andra tre hade jakthundar självklart, men ett stort intresse o kärlek för sina vovvar :) Och är det något jag verkligen kan prata om, så är det hundar!
Jag försökte till exempel luska ut hur de haft tid för valp, men jag förstod ju ganska snart att de kunde ha hund på kontoret...! Ja så mycket enklare det vore!
Vi pratade också lite om att när man har börjat kolla upp kennlar, där har man ju egentligen redan bestämt sig...

Detta var för ett par veckor sedan, och egentligen visste jag väl redan då att jag hade bestämt mig. Men att höra någon annan säga det, ja då visste jag att det verkligen är så!
Tidigare har jag väl ändå mest tänkt att "om jag får möjlighet"... Men nä, jag ska skaffa hund 2016!
Ja självklart är det mycket som ska gå i lås, och mitt jobb är ju fortfarande lite osäkert (men med en stor portion ljust hopp!). Men så länge ingen sätter krokben för mig, så ska jag!

Så nu är det mest funderingar kring vilken uppfödare som verkar ok, när i tiden ev. valpar kan bli leveransklara, om kombinationen är intressant osv.

Det där med när valparna blir leveransklara borde ju inte spela någon roll, men eftersom jag inte kan ta med någon valp på jobbet så gör det de ändå. Det skulle ju iaf underlätta om jag inte blir borta från jobbet under den mest hektiska tiden. Det skulle också underlätta om man kan ta med valpen ut på lite fältjobb, och inte direkt lämna den i lägenheten när man måste tillbaka till jobbet...

Men det viktigaste är förstås att hitta en uppfödare man litar på.
Litegrann har jag dock svängt lite när det gäller det där. Jag hade ju tanken att jag verkligen ville hitta en uppfödare som fokuserade på mentalitet och kanske tränar agility med sina hundar. Men när jag var på tävlingen i helgen såg jag shelties från olika uppfödare med massor av fart!
Kanske är det ändå så att alla shelties faktiskt har farten i sig? Och kanske är det så att det är min handling det är fel på när Mikko är långsam?? Jag vet ju att det är så...
Kanske är faktiskt också de individuella skillnaderna inom rasen är större, än generellt mellan raser...?
Självklart blir chansen större om man tittar på hur föräldrarna är, men det kanske ändå är viktigare hur individerna i valpkullen är?

Jag pratade med en klubbkompis också, som i princip inte bryr sig om hur föräldrarna är mentalt så länge de är fysiskt friska. Har hunden lite rädslor eller andra konstigheter tycker hon det är kul att få en utmaning, något att jobba med. Och visst är det sant, att allt går att träna bort (typ).
Men jag föredrar nog ändå att försöka få utgångsläget så okomplicerat som möjligt...
Men som sagt, kanske hittar det mer om att lyckas hitta rätt individ, så länge föräldrar är trevliga o friska.

Tre av tre!

I lördags hade Mikko o jag en otroligt bra dag!
Tre av tre agilitylopp felfria! Inte ens tidsfel! ;)
I det första loppet va vi till och med tillräckligt snabba för fjärde plats och pinne! :D Tror jag råkade  skriva 3e plats på facebook men så va det inte hihi.

En annan sjuk grej är att jag gått o trott i flera år, ja verkligen år, att vi har två pinnar i agility! Men så såg jag i tävlingsboken att vi bara hade en... Och jag dubbelkollade på sbk-tävling också! Oj oj... Men NU har vi ju två iallafall!
Eftersom vippbrädan inte var med o det var i en lugn inomhushall kändes det nästan fusk att få flytta upp, men det behöver jag ju inte bekymra mig om nu då ;) Det gör inte så mycket, för jag känner att vi är på gång nu!

I övrigt var ju egentligen målen med tävlingen att jag skulle komma ihåg att göra blindbyten (istället för framförbyten) och att se var jag skulle springa jämsides med honom och var jag kunde springa ifrån honom. Och det tycker jag att jag lyckades med! Möjligen finns det partier där jag kunde sprungit på mer.
Men jag är supernöjd med helgen.

Det blev alltså en 4e plats, 6e plats och 7e plats.
Vi är fortfarande lite för långsamma. Det kan bero på underlaget, den där mattan kan vara lite hal ibland. Han sprang ju dubbelt så fort över bommen på ridhusträningen sist... Men det kan också bero på att jag vill hålla honom lite i örat så att han inte smiter förbi något hinder, och då blir ju farten lidande. Så hindersug eller Mikkos självgående och min tillit får vi jobba på.

Här kommer pinne-loppet:



Sedan var de resterande två loppen ganska lika, vi tuggar på... I loppet nedan tycker jag han har riktigt fint slalom så jag lade upp den filmen :) Lägg också märke till hur han nästan springer förbi hindret före slalomet, det finns en anledning att jag vill hålla honom i örat..! ;)

Ständig utveckling

Igår var Mikko ovanligt pigg, och ville busa hela morgonpromenaden och blev aldrig nöjd ;) Det passade ju bra eftersom det var två timmars agilitypass i ridhuset på eftermiddagen! Mikko var duktig och tog slalom superfort! Jag har nyligen upptäckt att jag faktiskt kan hetsa honom med en pipleksak i slalom, utan att stressa honom (så han går ur)!
Det var två små banor med 16 hinder vi tränade. Och jag försökte göra blindbyten, och det gick ju faktiskt bra!

Jag har ju nämnt förut att jag tycker torsdagskursen vi går är så bra! Jag har ju gått flera kurser tidigare, men först var vi ju nybörjare och sedan har det bara blivit kortare helgkurser, och då kan ju inte instruktören följa oss på samma vis förstås.

Förut har jag ju tyckt att Mikko svarar bäst på framförbyten, men instruktören tycker att blindbyten är mycket bättre, och det är ju sant eftersom han bromsas upp och tappar fart med framförbyten... Och han behöver ju oftast få mer fart, inte tappa den lilla han har!
Men på tävling kan allt bli helt annorlunda, jag är nervös och Mikko taggad! Det ska bli riktigt spännande att se om jag lyckas handla med blindbyten eller om jag fastnar i gamla hjulspår, eller om Mikko plötsligt tänder till och blir supersnabb... Det har hänt förut!

Jag har också insett att Mikko utvecklas hela tiden... Till exempel att jag kan hetsa honom mer i slalom nu. Jag tycker också att han har ett annat fokus nuförtiden... Jag vet inte om det beror på att han är hemma själv mer nuförtiden? Jag tror inte det beror på kastrationen, men kanske en effekt av den nämligen att han är mycket mer matintresserad? Eller så han har helt enkelt bara mognat! :)
Jag läste i Brukshunden om aktivitetsnivå, och det var väl ganska intressant men jag fastnade mest för raderna om att hundarna alltid förändras, och att man aldrig kan fastna i en viss träning :)
Som jag skrivit tidigare gör alla valptankar att jag blir pepp på att fortsätta utvecklas med Mikko. Tycker det är intressant det där med att man såklart utvecklas hela tiden... Tidigare har jag nog trott att Mikko skulle vara ganska bestämd i sin personlighet från ca 2-års åldern, men han utvecklas ju förstås hela tiden har jag insett nu ;)

Nu hade jag tänkt lägga upp en bild på Mikko i helgens blötsnö, men mobilen ligger på kontoret så det får bli en annan gång!

Agilityträningar

Det som är positivt med alla valpfunderingar är att jag blir ännu mer sugen på att träna o utvecklas med min underbara lilla Mikko!

Här kommer ett klipp från kursen i inomhushallen. Mest för att visa den fina lilla hallen!
Men Mikko är lite långsam där, jag tror han tycker underlaget är lite halt. Jag tror det är därför han vägrar på hindret innan tunneln också.



Och idag var det äntligen dags för ridhusträning igen (jag missade ju sist pga Mikkos sjukdom)! Jag var så taggad! Och Mikko var duktig idag. Tog slalom supertfort och snygga kontaktfält på bommen! Men självklart, när jag bad någon filma, så var det genast lite mer osäkert..! Frågan är om det är jag som blir mer medveten o gör något annorlunda...?



Dagens bästa var ändå att han tog vippbrädan jättebra! Det kändes skönt, sist var han lite osäker på den nämligen... Men inte idag! :)

Och så var det såklart en klubbkamrat som sett mina valpfunderingar på facebook...
Hon frågade hur gammal Mikko var och jag svarade att han är sex år.
"Ja, då är det ju på tiden!" blev svaret!
Ja, suck, får se hur det blir...

Första snön

Denna helgen har varit betydligt roligare än den förra :)
Även om lördagen såklart inte började så roligt förstås med de fruktansvärda nyheterna. Men min dag fortsatte sedan ganska bra. Jag pysslade om Mikko och hans päls, gick lite på stan o sådär. På kvällen gick jag, Kjell o en kompis på bio o sen tog vi en öl :)
På söndagseftermiddagen åkte jag upp till Strömsund. Ja, Kjell jagade ju där både lördagen o söndagen. Där promenerade jag o Mikko o Molly i årets första snö och sedan hälsade vi på lite folk.

Jag tror jag hade tänkt skriva mer om Mikko men... jag har börjat få seriösa tankar på att skaffa hund nr 2, mer seriösa än någonsin, och det bara snurrar i skallen... Allt kul det kunde vara men också alla nackdelar... Och framförallt: VILKEN RAS??
Men det där får jag nog skriva om en annan dag... Här kommer lite bilder från veckan när Mikko var med mig i fält, och från snön i helgen:

På lördagmorgonen matade vi ankorna med gammalt bröd. Små, små flingor singlade ner från himlen. Ikväll snöar det betydligt mer!

Och så snön i Strömsund:

Frisk på kurs!

I tisdags friskförklarade jag Mikko o hans mage.

I onsdags och torsdags fick han faktiskt följa med mig o jobba i skogen. Det blev en ordentlig dag på onsdagen, o bara halvdag på torsdagen och det var nog tur, för då var han faktiskt märkbart trött! Det är klart det tär på orken och kroppen att vara dålig i magen.

Efter att han fått vila hemma på eftermiddagen var det ju äntligen dags för kurs i torsdagskväll!
Oj vad kul det är att gå kurs!! Och jag lär mig verkligen mycket på denna, jag är såå nöjd!
Jag har ju gått en hel del kurser tidigare, men nu känns det som att vi verkligen går på djupet med saker o ting... Ja bara inom agilityn förstås ;)
Det är väl dels för att vi är så få på kursen, bara 4 stycken. Så var och en får ju bra med tid. Och instruktör Birgitta vill verkligen att vi ska handla så bra som det bara kan bli, hon nöjer sig absolut inte med att vi bara "klarar av det".

Jag har ju tidigare t.ex. fått höra att jag måste springa på för att få upp farten på Mikko, och att jag inte får bli stillastående framför ett hinder. Problemet kan bli att man springer ifrån Mikko o sedan måste vänta in honom för att visa rätt, dvs man stannar nästan upp. Detta har jag inte insett tidigare. Nu måste jag alltså klura ut när jag ska springa och när jag ska vara jämsides med honom...

Igår fick vi nöta blindbyten och jag fick göra det om o om igen då jag hela tiden var lite för sen med bytet :P Ett exempel på noggrannheten på kursen... Angående blindbyten har jag också fått mig en tankeställare... Jag har ju alltid gjort framförbyten på tävling då jag tycker Mikko svarar bra på det. Och det gör han ju. Men han stoppas nog också upp en del o tappar fart. Blindbyten har jag inte vågat göra så mycket men han klarar ju faktiskt av det bra och vi får ett bättre flyt. Men då gäller det ju förstås att Mikko är bakom mig, och på täcling kan han ju plötsligt få en väldig fart, vilket han aldrig får på träning så man blir ju lika överraskad varje gång!

Apropå tävling så har jag just anmält mig till tävling i Sundsvall den 5e december! Ska bli så spännande att se hur det går för oss... Om jag kan banvandra och planera bättre handling, och hur Mikko beter sig.

Stackars Mikko

I fredags trodde jag Mikko var på bättringsvägen, men på lördagsmorgonen kräktes han och sedan var han inte bra i magen på promenaden heller... Gnällde o ville ut bara två timmar efter att vi kommit från morgonpromenaden. Jag blev ganska orolig, för han har aldrig varit såhär dålig i magen förut... Inte i mer än en dag!

Jag läste på nätet om att de skulle fasta i 12 timmar och sedan bara få överkokt ris och kokt vit fisk eller kyckling. Så jag kokade ris och kyckling och köpte medicin.
Men han åt inte så mycket igår, han tycker inte om ris...

Idag blandade jag i lite uppblött torrfoder med hälften ris o kyckling. Två sådana små portioner har han fått på eftermiddagen. Det är ju bra att han äter lugnt av sig själv. Han käkar lite, går ifrån i fem minuter och äter sedan lite till...

Lite piggare tycker jag nog han varit nu ikväll... Annars är han ganska trött. Glad o så, och vill gärna gå ut. Men inte lika aktiv o lekfull. Jag funderade länge på om vi skulle träna agility i ridhuset ikväll eller inte (den träning som bara är varannan vecka). Men till slut ställde jag mig frågan: Vad skulle jag ångra mest? Att jag missat ett agilitypass om det var så att Mikko blivit frisk, eller att ha tränat med honom trots att han fortfarande var sjuk? Svaret var ju ganska givet, så vi stannade hemma ikväll.

Han har annars inte gjort något idag så jag vet inte riktigt status på magen idag... Men man blir väl lätt lite hård i magen i efterhand... Och kanske av medicinen också. Få se hur han mår imorgon.

Sjukling

Såhär såg det ut när jag kom hem på lunchen för att rasta Mikko:

Jag fick nästan en chock. Det första jag såg var gula fläckar på mattan, så jag trodde han hade spytt, för det kan hända. Men jag tyckte det luktade konstigt och så såg jag bajs - uppe på soffan!
För det första trodde jag inte Mikko var i soffan överhuvudtaget (han är alldeles för smart för att vara där när vi bara är i ett annat rum iaf...). Och varför bajsade han där?? Och inte vid dörren?
Han måste ha haft panik och mått jättedåligt... Vankat runt... Stackars liten.

Och man undrar om han råkat äta något... Funderar på vad jag gett honom... Men det är inget konstigt. Och jag har inte sett honom ta eller tugga på nåt konstigt på promenaden heller... Då kommer nästa tanke om han blivit lämnad för mycket... Var ju ute en timme igår o firade ÖFK på torget (efter jobbet, efter hundpromenaden). och så kom jag sent från lunchen idag med. Det var förstås första tanken, att han blivit så nödig och inte kunnat hålla sig. Men han är ju vuxen och kan ju hålla sig bra mycket längre än så (men det ska inte behövas förstås).
Till slut fick jag inse att han bara är dålig i magen och att det faktiskt kanske inte är mitt fel... Kanske kan hundar få maginfluensa?

När jag rastade honom var han fortfarande dålig i magen, och han var väldigt dämpad... Jag vågade inte gå tillbaka till jobbet.
Detta har nämligen hänt en gång förut, för ca 3 år sedan. Det var likadant att jag kom hem från lunchen, och det var bajs på mattan.. Fast dörrmattan den gången (inte soffan!). Jag rastade Mikko två gånger, och han var lugn i magen o pigg o glad så jag gick tillbaka till jobbet sedan. Men när jag kom hem var det bajs på mattan igen :(
Så idag vågade jag inte gå tillbaka till jobbet, jag fick ta mina hårt förvärvade flextimmar och vabba eller vobba eller vovva eller va det heter ;P

Och Mikko har sovit massor, men piggnat till nu på kvällen o var ganska glad på den korta promenaden tidigare, och inte dålig i magen längre. Han har också ätit lite nu också :)

Järvdalen

Några dagar denna veckan har min syster varit i Östersund och jobbat på kontoret, och då passade hon på att stanna över helgen o umgås också :)

I lördags blev det en tur till Järvdalen. Vi ville ut i naturen men valde bort kalfjället eftersom det var en ganska mulen och blåsig dag. Det kändes som rätt val att gå i den lugna skogen i Järvdalen. När vi kom fram till Jens-Pehrs sjön (som det låg ett tunt lager is på) så blåste det rejält men det var kul att få lite fin utsikt också.

Här kommer några bilder!

Inomhusträningar

Förra torsdagen var första kurstillfället som vi går på i inomhushallen. Jag var ute i fält med jobbet hela dagen och kom tillbaka till stan väldigt sent, så med andan i halsen fick jag cykla mig hem, gå på toa o sen ta Mikko under armen o springa ner till bilen. Det var nollgradigt ute o sommardäck på bilen, så jag fick sitta på helspänn o anstränga mig för att köra sakta...

Med hjärtat på högvarv kom jag en kvart för sent. Inte så farligt, men ändå retsamt första gången...

Sedan gick det väl sådär för oss... Mikko var ganska ofokuserad men jag tänkte att det kanske berodde på att jag var stressad (o lite nervös o hungrig).

Efter kursen va det bara att åka hem, duscha o kasta i sig lite mat. Tidigt på fredag morgon steg jag upp för att flyga ner på o hjälpa till att fixa inför syrrans bröllop!

Det var ett mycket vackert höstbröllop på Rockelstad slott.

I torsdags var det dags för att åka till inomhushallen igen, men denna gången var det utan instruktör, för varannan gång tränar gruppen själva och övar på det vi gått igenom förra gången. Det är en riktigt fin hall förresten. En ombyggd lada, jag anade att det luktade lite lagård förra gången men i övrigt är det riktigt fräsch och mycket bra (lagom mjukt) underlag med matta, möjligen lite halt. Det är en ganska liten hall men 16 hinder lyckades instruktörerna klämma ihop, i en liten bana som gick runt i en 8 typ. Vi är bara 4 ekipage i gruppen också så det funkar bra :) Vi kör bara en i taget förstås.

Men jag tycker Mikko kändes lite ofokuserad även i torsdags... Han ville inte hoppa alla hinder, o är ganska långsam... Men jag tror att det beror på det hala underlaget?

Idag var det dags för nästa agilityträning! På söndagar är det ridhuset som gäller!

Fram till jul är det torsdagsträning i hall varje torsdag, o ridhusträning varannan söndag. Det känns lagom tycker jag. Särskilt helgträning känns faktiskt ganska bra att det inte är varje helg, för det brukar ändå dyka upp annat som man ska hinna med...

Jag försökte titta lite hur det var med barmarkssäsongen i Jönköping förra året... Jag såg att vi tränade ute en bra bit in i november iallafall. Men sedan blev det ju tyvärr aldrig någon ridhusträning eller så där, så det blev ju inte mycket agility under vintern. Det känns bra att vi i år kan hålla igång lite.

Idag var Mikko inte långsam o missade inte några hinder, men han var ganska ofokuserad! Vi fick ta om slalom hur många gånger som helst, till exempel.

Men första gången i ny miljö med nya träningskompisar så får det väl vara ok.

Snabb och taggad vad han iallalfall! Och skällig som vanligt...

Egentligen kan jag tycka att Mikko o jag klarar av betydligt mer komplicerad handling än både kursen och ridhusträningen (de andra är ganska nybörjare). Men det är nog ganska bra för oss med "back to basics" o att göra hindren ordentligt och fokuserat, istället för att hafsa runt med komplicerade turer. Och vi är ju faktiskt ännu bara i klass ett ;)

I ridhuset blev det ganska tajt, så det blev riktigt bra störningsträning! Och det är ju precis det vi behöver!

Jag försökte fota fullmånen över Brunflo på andra sidan Storsjön (utanfr ridhuset) men det gick ju sådär...

Höst och svampjakt

I söndags tog vi en paus i att packa upp flyttlådor och åkte ut i skogen i Strömsund och letade efter trattkantareller. Tyvärr hittade vi knappt en handfull...

Sälg full med lunglav!

Svampsök

Klövsjön låg alldeles spegelblank

Och Vattudalens strandkant sprakade av färger!

Och igår var det dimma hela dagen i stan! Inte ens mitt på dagen lättade den. 

Höst

Jag var så nöjd med det nya lysande halsbandet jag köpt åt Mikko! Det är uppladdningsbart, vilket kändes smidigt istället för batterier som tar slut så fort. Men tredje eller fjärde promenaden jag använde det lyste det väldigt dåligt... Så det måste nog laddas nästan varje kväll!

Jag gillar de lysande halsbanden eftersom de syns från alla håll, istället för nån liten hängande lampa som kanske bara syns framifrån eller så. Och de lampor jag provat tidigare, som man hänger i halsbandet, är Mikko liksom lite för liten för, de släpar i backen och han nästan snubblar på dem ibland...

Nåväl, jag får komma ihåg att ladda det nya halsbandet ofta, och ha på mig egna reflexer också :)

Vad som annars hänt här är ju att Kjell äntligen har flyttat hit!

Mikko o jag är nog lika nöjda bägge två att flocken är samlad igen :)

Och så lite höstbilder!

Äntligen fjälltur

Förra helgen hade jag tänkt åka ut till fjällen äntligen, men det var ju sådant ruskväder och en riktigt tråkhelg...

Ängsligt har jag kollat väderprognosen hela veckan och den har pekat åt hyfsat väder (åtminstone inte regn) på lördagen så idag gav vi oss ut!

Vi åkte till Bydalsfjällen - Dromskåran och Tieknippen.

Jag var faktiskt lite nervös innan... Jag visste inte ens vilken väg jag skulle köra (kollade upp det innan förstås) eller hur jag skulle gå. Utrustad med fjällkarta + tur-beskrivning var jag iallafall. Och rejält med kläder.

Först gick vi uppför en slalombacke och det var en rejäl uppvärmning, jag blev genomsvett! Men väl uppe på fjället blåste det kallt så då var jag glad att jag bylsat på mig så mycket!

Första halvan av turen hamnade jag mellan två par och vi gick om varandra lite då o då när vi stannade för att fota o fika :)

Men senare halvan gick jag helt själv och blev ett tag nervös att jag missat någon led-korsning, lugnade mig lite när jag kollade på kartan och självklart så var den skyltade korsningen bakom nästa kulle :)

Det var en fin tur med vyer åt alla håll, varierande miljö och härliga höstfärger!

Jag önskade lite att jag haft Kjell med mig, men tack o lov att jag har min bästa kompis iallafall för annars hade jag nog känt mig riktigt ensam!

Nu är vi härligt trötta bägge två så ikväll blir det bara mys :)

Jag är så glad att vi äntligen kom ut iallafall! Får se om det hinns med nån mer gång, hösten går ju fort och det är flytt (Kjell kommer nästa helg!) o bröllop (syrrans) o älgjakt osv...

Här kommer en bunt bilder! Trots att jag kollat kamerabatteriet visade det sig när jag skulle försöka ta kort att batteriet var slut, så den släpade jag runt på i onödan, det blev bara mobil-bilder!

Dags att ge sig iväg!

Första utsikten

Dromskåran

Underbara höstfärger

Härifrån kom vi!

På jobbet

Igår och idag fick Mikko följa med på jobbet! Det var kurs tillsammans med Skogsstyrelsen.

Jag körde egen bil så att jag kunde ta med honom. Det känns så bra när Mikko kan vara med!

Inte bara just för att slippa lämna honom, utan just för att det är såhär ett hundliv ska vara tycker jag! Att få vara med där det händer, nosa och hålla koll! Med inslag av träning och utmaningar förstås.

Igår tränade vi rallylydnad efter jobbet. Det var sista träningen. Men vi tog det väldigt lugnt eftersom både Mikko o jag var ganska slut i huvudet efter en dag i skogen :)

Men träningen gick hyfsat bra ändå. Men ju mer han inser vad rallylydnad gäller, desto mer taggad och ofokuserad blir han, när vi kommer till klubben. När jag väl tränar är han dock duktig och fokuserad, men gör mer och mer sneda sitt! Suck, varför? Min teori är att han är fokuserad o vill göra rätt, och då ha full koll på mig o för att ha det måste han sitta lite snett så att han ser mitt ansikte...

Han är ju så svår att shapa också, det är som att han inte förstår vilken skillnad han gör när han får godis/beröm o inte får det... Nåja, bara att träna på!

Mikko ligger o sover så gott nu, skönt! I helgen kändes det som att det inte hjälpte hur mycket vi promenerade eller tränade trick o agility han var hur pigg som helst. Men idag har jag äntligen lyckats trötta ut honom ;)

Här kommer lite bilder från igår och idag!