söndag 19 oktober 2014

DM i Tranås

Idag var det distriktsmästerskap i Tranås.
Det gick ganska bra tycker jag, fast vi diskade oss i bägge loppen ;) I agilityn höll jag emot på vippen. Han gick ganska lugnt o bra över den och hade en pinne stått på spel hade jag kanske chansat, men idag kändes det väldigt dumt att riskera någonting. Förresten hade vi nog fått en vägran tidigare då Mikko tittade på en hinderfixare och sprang förbi ett hinder.
På hopploppet smet han förbi ett hinder när jag sprang iväg framåt raksträckan på slutet - det är ju svårare att komma ifatt matte om man måste hoppa också!!

Han var lite mer tittig idag än förra veckan, men det är väl för att vi inte hade några hinderfixare på km:et. Jag tycker att han efter 4 års tävlande borde vant sig vid de där människorna som sitter blickstilla vid sidan och stirrar på honom, men tydligen inte. Idag hade de ju läskiga regnjackor med huvor på sig också... Domaren sneglade han också lite på, men det var som att han mindes att han brukar bli förföljd av en lustig människa på tävlingsplan och att det inte är något att bry sig om...
Jag måste verkligen komma ihåg att be träningskompisarna leka domare på träningarna!
Annars tittade han inte så mycket runt vid sidan av planen, det är tydligen mycket bättre att inte ha någon annan i familjen med...

Kommande vecka tänkte jag försöka köra lite "halvintensiv vippträning" o ta mig ut till klubben minst tre gånger iallafall. Får åka ut direkt efter jobbet för förra veckan hann det bli mörkt så fort efter middagen... Och nästa helg är det ju den där idiotin med att ställa tillbaka klockan! Och dessutom åker väl hindren in i ett ridhus när som helst, så det gäller att passa på!

lördag 18 oktober 2014

Västanåleden

Idag har jag o Mikko gått Västanåleden, 15 km!
Halva leden går på små asfaltsvägar och genom Gränna, och andra halvan genom skogen.
Jag började gå mot Gränna. Det duggregnade och vägarna gick parallellt med E4an och jag undrade nästan varför jag gett mig ut... Men jag insåg att det är roligare att komma ut lite och se något annat än lägenhetsväggarna, och då kändes det bättre.
Och snart var vi i söta lilla Gränna, och sedan gick vi igenom Röttle by, som är en gammal liten by med röda små hus, och lämningar som t.ex. kvarnruiner från medeltiden.
Sedan kom vi till skogen, och då gick vi längs Vättern genom bokskog, sedan blev det uppför och vi gick längs med bergskanten i den karga tallskogen. Jag är lite förälskad i Jönköpings län, som har norrländska myrar och tallskogar, likaväl som sörländska jordbrukslandskap och ädellöv!

Igenvuxen äppelodling


Röttle by

Vättern

 

Puh!



Jag är ingen powerwalkare, utan på en timme brukar jag gå ca 5 km och trodde därmed att vi skulle klara den turen på ca 3 timmar (+ fikatid förstås). Men det tog 4 ½ timme inklusive fika! Men jag åt bara Bullens korv jag hade i termosen. Kaffetermosen och en bit av gårdagens kladdkaka som jag släpade runt på tog jag aldrig, för sedan ville jag mest bara komma fram till bilen.
På slutet, när jag började bli lite mör, var terrängen ganska knepig faktiskt. Vissa sträckor var det rep att hålla sig i/dra sig uppåt i backarna. Jag är ganska trött i benen nu faktiskt!

Så nu är det soffan som gäller!
Nu måste vi vila upp oss, för imorgon är det ju agilitytävling! Distriktsmästerskap i Tranås. Fast denna gång lär ju vippbrädan vara med, så vi ska bara åka dit o få tävlingsvana. Mikko ska bli van vid att fokusera och jag ska bli van vid att vara lugn (och inte nervös)!

söndag 12 oktober 2014

Klubbmästerskap i Jönköping



Här ser ni Jönköpings näst bästa mediumhund!!!
Iallafall idag ;)

Men denna historia börjar egentligen i fredags. Nej, egentligen så långt bak som i onsdags (jag anser det onödigt att gå tillbaka till dagen då Mikko föddes?).

Då bytte jag om och plockade ihop godis till sista agilityträningen med gruppen. Jag funderade på var Kjell hade ställt bilen och då kom jag på det... Han hade ju bilen på jobbet i Värnamo, där han jobbade över! Hur kunde jag glömma det?
Jag provade att be om skjuts på facebook men alla såklart redan kört bort till klubben... Så jag fick ta med godiset på en koppelpromenad med trickträning...
Surt, nu när det var sist gången och vi missat två gånger innan dess!

Istället åkte vi då ut o tränade i fredags. Mikko fick springa över vippen och det har ju gått så bra, så jag höll knappt emot. Och det var dumt. För han blev lite rädd och tveksam till att gå över sedan. Det blev dock bättre efter att han fick gå över lugnare ett par gånger, men jag var ändå riktigt irriterad på mig själv. Jag hade ju tänkt att vi skulle kunna ha en chans på KM:et, o kunna ta vippen... Men nu hade jag förstört de chanserna. Jag försökte trösta mig med att nu hade jag ju ingen press på mig själv, och att det ändå alltid är flera hundar som är snabbar än oss.

Så när det var dags idag var jag inte särskilt nervös. Jag passade på att testa o göra lite chansningar i handlingen. Och det gick bra!
Vädret var uselt. Det regnade. Av någon dum anledning hade jag inte tagit med mina fotbollsskor. Jag drattade på ändan redan på uppvärmningen. Så vårt första lopp, hopploppet, gick inte särskilt fort! Jag trippade försiktigt fram och det som skulle bli blindbyten blev halvt snurriga framförbyten. Men vi tog oss runt felfria iallafall!

Och sedan var det en rolig klass, Årets blåbär! Där var inte vi med såklart, men nybörjarna bjöd på härlig energi i en tunnelbana! Och vinnarna fick riktigt snygga rosetter!

Sedan byggdes agilitybanan upp. En gnista tändes inom mig när jag såg att ingen bar fram vippen... Och när banan var färdigbyggd och vippen fortfarande inte stod där - då blev jag nervös. Nu hade vi ju chansen!
Jag försökte låta bli att bli nervös eftersom det uppenbarligen påverkar Mikko. Som tur väl var hade jag inte så mycket tid att bli nervös heller. Jag tog ett djupt andetag och så körde vi. Och Mikko var så duktig! En gång svävade han ut lite som han brukar men han kom tillbaka snabbt :D
Felfria!

Efteråt fick han gå över vippen två gånger, och jag höll visserligen emot ganska mycket men det gick utan problem!

Sedan var det en nervös väntan på att agilityloppen och hopploppen skulle räknas samman...
Och vi blev tvåa! Tjoho!
Jag tror att det bara var vi och ettan som var felfria i båda loppen.


Nu ska jag definitivt anmäla mig till Distriktsmästerskapet nästa söndag. Även om vippen är med och vi måste diska oss där (för Mikko får inte bli rädd för den)!
För denna andraplats kan jag leva på länge, länge!
Ja, det var ju bara en liten inofficiell tävling på hemmaplan, men det känns ändå som att vi kommit över en tröskel nu.
Nu ska vi bara klara av vippen ordentligt, sedan - då jäklar!

Och jag måste ju berätta att vi fick beröm idag igen.
"Vad fint din sheltie går. Jag har inte sett er träna här förut?"
Haha jag tror det är för att vi är nya här som alla tycker vi är så bra, de tror vi är nybörjare ;)
"Tack, vi är ganska nyinflyttade." svarade jag. "Vi har tränat länge på andra ställen."
Att vi har tränat så länge som över 4 år, det är ju onödig information ;) hihi.