söndag 28 juni 2009

Peace

Peace will come to me
Just wait and see
Peace will come to me
It’s an inevitability
Självklart en Depeche Mode-låt.
Minns att jag lyssnade på den i våras, när jag var hyperstressad/nervös över en tenta, och samtidigt skulle tänka på allt som skulle fixas inför resan o inför att man skulle lämna Umeå 4 månader osv. Då lyssnade jag på Peace, och försökte lugna mig och tänkte att snart blir jag lugn (sen insåg jag att låten nog handlar om döden men skitsamma).
Jag lyssnade på låten igår också, och då kände jag att nu har jag verkligen frid.
Resan är över, och förresten fick jag 4 på den där tentan jag var så nervös över.
Jag har så underbara dagar just nu. Mest ligger jag i solen och läser. Och stoppar i mig massa jordgubbar.
När det blir tråkigt kanske jag bakar en sockerkaka. Eller busar med Mikko eller tar en promenad.
Igår badade Mikko och jag med kusinerna. Ikväll har vi träffat en kompis o hans barn på 10 månader.
Jag trodde jag skulle få tråkigt denna sommaren, när de flesta andra jobbar och så vidare. Jag har haft arbetslösa somrar och det var dötrist.
Men jag extrajobbade ihop pengar så nu är jag ändå inte totalt penninglös, och jag har ju en hund att sysselsätta mig med.
Det känns verkligen som att jag njuter av ett oändligt sommarlov igen, så som man gjorde på lågstadiet :D
Det är nästan så att man inte borde få må såhär bra?
Jag menar jag har ju jobbat ihop pengar så jag förtjänar det, och jag har inte gjort nåt olagligt.
Helt otroligt ;)




torsdag 25 juni 2009

Sommaren fortsätter

Vad händer i Viö då?
Jo matte glömmer till exempel bort att hon måste träna lilla vovven på att vara själv, jag behöver ju aldrig lämna honom...
Men kom ihåg det igår o idag iaf o lämnade han kanske 15 minuter, och vad gör duktiga pojken då?
Går och lägger sig :D
Jag har välsignats med världens underbaraste (och bästa nybörjar-)valp!
Klippa klorna hade jag också glömt men det fick jag gjort idag också, det är dock inte riktigt lika kul tycker Mikko...
Igår var vi hos veterinären och vaccinerade, tog även vaccinet mot kennelhosta.
Sprutan gick bra men att få droppar i näsan var iiinte roligt tyckte Mikko.
Vi var också ut på cykelutflykt igår.
"Cykla ordentligt människa!" klagade Mikko. "Det gungar och kränger så förfärligt!"
"Men det är åtminstone behagligare än att åka bil" tillade han sedan vänligare och såg sig nyfiket omkring från cykelkorgen.
På hemvägen såg han sig omkring och konstaterade att vi åkte samma väg tillbaka, och försökte istället lägga sig så bekvämt som möjligt tillrätta i korgen (vilket inte var särskilt bekvämt).

Idag har vi varit hos mormor och hälsat på hennes lilla vovve, han behöver ju socialisera så mycket som möjligt med snälla hundar han kan träffa flera gånger.
Mormors hund hälsade lugnt och han blev inte alls rädd :D
Det kändes bra. Hon sa dock ifrån en gång när Mikko ville äta hennes döda fluga ;)
Men det är ju bra att han blir uppfostrad :)

Nu fick vi en gäst som ville hälsa på valpen :)
Tur att han är glad i folk.
Måste gå ha det bra!

söndag 21 juni 2009

Socialisera mera!

Idag har Mikko och jag varit ute på äventyr.
Vi tog bilen in till stan och hälsade på Björn och Maja.
Lite jobbigt är det att åka bil tyckte Mikko, och spydde.

Sedan var ju Maja lite otäck också. Hon ser ut precis som en schäfer, kanske något mindre, trots att hon är en blandis, helt utan schäfer tror jag?
Maja är hursomhelst jättesnäll, bara 1 ½ år gammal och en glad unghund.
Lite för glad och påträngande, tyckte Mikko som hela tiden försökte gå undan från hennes stora nos.
När sedan Björn och jag drack te i ett rum där Maja inte var, så somnade Mikko på golvet.
Duktigt av honom tyckte jag!

Sedan kom det två hundar till!
En raggig, vit liten kines-blandning. 9 månader men lika liten som Mikko.
Och en amstaff, 12 veckor som Mikko och ungefär samma storlek.
Den lille vite tyckte inte heller om Maja, men till skillnad från Mikko som helt enkelt försöker gå undan (läs: gömma sig bakom mig) så bjäbbade han och bjäbbade och bjäbbade.
Skillnad på amstaffen, han vandrade helt enkelt in och tog Majas ben, det första han gjorde! Haha.
Och Maja sa ingenting, hon ville bara få nosa och leka.
Mikko gömde sig mest bakom mig hela tiden, men blev lite tryggare när vi tog ut dem på en inhägnad gräsplätt.
Då lugnade den lille vite sig lite också, och de tre hundarna sprang omkring och lekte.
Men inte Mikko. Han ville bara nosa i gräset.
Och jag frågade honom "Men Ferdinand, vill du inte leka med de andra tjurarna, och stångas du med?"
Men det ville han inte.
Konstigt att det är just min hund som går för sig själv, och hellre tittar på när de andra busar?
Haha eller inte :P
Visserligen var han ju sådan redan hos uppfödaren.
Det känns bra iaf, att han är självständig och så.
Han kunde gå fram till de andra små hundarna när Maja satt hos Björn, men om de började hoppa på honom för att leka blev han osäker och sprang undan.

Han lyssnar på mig iaf, det är ju kul. Om jag säger "nej" låter han bli, och så fort jag ropar så kommer han :D
Han tycker väldigt mycket om människor också, de vill han gärna springa fram till och hälsa på!

Nåja jag är nöjd med min lille kille.
Han kanske kunde varit lite mer framåt, men det kunde varit värre.
Han sitter iaf inte bara i ett hörn och darrar, även om han gärna gömmer sig bakom mig.
Och jag har ju mycket hellre en hund som tyst går undan än som står och skäller.
Och amstaffen var tuff och söt, men hur ofta tror ni han kryper upp i husses/mattes knä för att somna?
Nej, jag är glad att jag fick rätt hund med mig hem igen :)

Dock glömde jag tiden när vi var hos Björn och Mikko fick sin mat 1 ½ timme för sent.
Inte hela världen men ändå fy på matte.

Imorgon hoppas jag att det är sol hela dan, i så fall ska Mikko och jag ligga ute i gräset, lata oss och läsa böcker :D

lördag 20 juni 2009

En vecka idag

"Vakna matte, kom igen nu!"
Jag öppnar ögonen och har Mikkos nos rakt framför mig, hans tassar på sängkanten.
"Det är morgon nu" säger han "låt oss gå ut och möta världen!"
Jag stönar o tittar på klockan.
05:36. Nåja, det var ju inte så farligt.
Är ändå väldigt seg när jag drar på mig et par byxor o en tröja o går ut.
Mikko kissar o bajsar. Vi går in igen och jag slänger mig genast på sängen.
"Men matte då, vad du är tråkig" säger Mikko och börjar leka med sitt ben istället. Jag hör honom trampa runt på golvet men faller ändå in i nån sorts halvslummer och tycker mig höra att även vovven slutar busa runt och lägger sig ner.
"Vakna matte, kom igen nu!" hörs det snart igen. Nu tar han dessutom tag i täcket o biter och drar i det. Jag morrar till och vänder mig demonstrativt åt andra hållet. Kollar på klockan.
07:58. Jaja, det är väl dags att gå upp då... När jag äntligen reser mig upp ur sängen skuttar Mikko av glädje och svansen viftar.
"Hurra, kom igen nu, skynda dig!" säger han. "Vem vet vad vi missar för roligheter därute?!"

Världens underbaraste lilla valp.
Efter inte mycket träning alls har jag nu börja säga "sitt" när han ska sitta. Han är såå duktig! :D
Och gårdagen gick jättebra.
Först var vi hos kusinerna. Två Border collies i hundgården, men de fick vara där, vi hälsade inte. En tax fann där också men hon hade skadat sig och hade dränage och tratt, så hon var lite obehaglig tyckte Mikko.
Katterna var lite roligare då, de nosade han på försiktigt.
Sedan åkte vi till ett lugnt litet midsommarfirande med pensionärer och barnfamiljer. Alla vill hälsa på valpen såklart, och Mikko låter dem klappa och nosar lite på deras fingrar. Vissa får till och med ett svansvift eller två.
Sedan åkte jag hem, det regnade och Mikko var kall och trött, han hade ju inte sovit på hela förmiddagen.

Sedan kom kusinerna hit, och han sov i köket så fint. Jag har börjat lära mig hur ofta man måste nu, o vad jag minns blev det ingen pöl på golvet igår.


Idag har farmor och farfar varit här.
"Man är ju Sheltie" säger Mikko och nosar väldigt försiktigt och avvaktande på dem. Men efter kaffe och sovstund för Mikko, springer han gärna fram och hälsar försiktigt på dem och viftar lite med svansen.

Jag tror jag ska ta ut honom på en koppelpromenad strax för det behöver han fortfarande öva en del på...

Sedan undrar jag om vi ska fråga Björn och hans schäferliknande blandis imorgon om de har tid för en liten promenad eller något imorgon. Eller blir det för mycket för lillen då?

torsdag 18 juni 2009

Sjätte dagen

Igår var jag en väldigt dålig hundägare.

En dum, dum hundägare. Tålamodet var noll.

Jag var tvungen att säga högt till mig själv: "Han har bara varit här i fem dagar!"

Först då insåg jag hur orimlig jag var, och fick lite mer tålamod.


Förresten insåg jag att jag glömde nämna hans fördelar när jag skrev igår.

Nämligen att han är världens gosigaste valp!

Det föredrar jag framför alla busiga, lekfulla valpar! När jag sitter i gräset o han kryper upp i mitt knä, då slår hjärtat ett extra slag tror jag ;)


Nu har han också börjat ta godis ur handen på mig. Det är bra, vi har börjat träna lite smått på "sitt". Två gånger har han suttit idag ;)

Vår koppelpromenad på 30 m känns också lite bättre när man kan berömma med en godbit :)

Jag har också upptäckt att han är mycket busigare inomhus och hellre busar med mig då. Där finns inga goda dofter på golvet som är intressantare antar jag :P


Imorgon blir det spännande, då ska vi ut på utflykt för första gången sedan han kom!

Det är ju midsommarafton, och först ska vi till moster och äta sill&potatis. Efter det ska vi till nåt lugnt midsommarfirande nånstans, och sedan hem hit och äta.

Men jag ska nog ta egen bil så jag kan köra hem om det blir för mycket för lillkillen.


Blir väldigt tråkiga inlägg men man är väldigt stressad när man har en icke-rumsren-valp!

Jag måste uuut!

onsdag 17 juni 2009

Nu är han här!


Nej nej nej!
Det här är inte hockey-Mikkos blogg, även om huvudpersonen i den här bloggen är döpt efter ovanstående...
Det där var mer rätt. Bilden är visserligen en månad gammal nu. Stora killen fyllde ju faktiskt 3 månader igår!
Och idag är det hans femte dag i Viö. Han finner sig mer och mer tillrätta.
Han är en väldigt lugn och trygg kille. Har inga problem med att man går ifrån honom en stund, han fortsätter bara nosa i gräset. Stänger man dock in honom i köket, så han bara kan se oss sitta i soffan men inte komma till oss, då blir han väääldigt olycklig...

Han är väldigt känslig också, har man en gång sagt ifrån att han inte för göra något (typ nosa på maten jag har i handen) vågar han knappt göra om det sen (typ ta godisbiten jag ger honom).
Idag är första dagen jag kan muta honom med godis, det är ju skönt.
Lekandet går sådär. Han tycker det är jättekul att få jaga mig!
Men han tappar intresset oerhört fort...
Kampa vill han inte alls göra... Han kan jaga en leksak lite om jag lockar honom som en katt, men även där börjar han gärna lukta på nåt gott i gräset istället.
Igår började vi koppelträna lite. 2x2 minuter var det kanske. Idag tränade vi en lite längre stund, kanske nästan 5 minuter. Det gick jättefint!
Jag tänkte alldeles strax gå ut o träna en kortis på vägen för första gången...

Vi sover i en husvagn. Min syster är ju allergisk så inne får han bara vara i köket. Därför är vi ute i princip hela dagarna, det har ju gått bra nu för vädret har ju varit fint.
Dock så vill han gärna kissa på köksgolvet när han kommer in. Förstår inte varför?
I husvagnen har han bara råkat kissa en gång och bajsa en gång, och det var helt och hållet mitt fel att jag inte var uppmärksam nog.
Men oj vilken fruktansvärt tråkig text detta är inser jag nu!
Lika bra att jag slutar innan jag tråkar ihjäl er... Jag ska bli bättre nästa gång jag lovar!
Mamma sitter ute med min älskling nu och jag saknar honom redan!
Nu vet ni läget iaf ;)