onsdag 20 juli 2016

Veterinärbesök

Imorse kändes Vilde väldigt medtagen. Han sov mycket, ville knappt stödja på tassen o föredrog att sitta. Han var med andra ord väldigt olik sig.

Så jag bestämde mig gör att ringa veterinären. Det känns ju alltid bättre att vara på säkra sidan, o så kan ingen säga att man är en dålig hundägare... O tänk vad hemskt om det senare skulle visa sig vara något problem som då är försent att fixa!!

Under förmiddagen slutade han nästan halta men var stel i benet såklart. Veterinären klämde o kände o sa att allt verkade bra men frågade om vi ville ta en röntgenplåt ändå för säkerhets skull. Eftersom han kunde göra det vaken sa jag ja, lika bra att göra det när vi ändå va där.
Och bilden visade bara hela ben! Så skönt!
Så nu är det sträng vila som gäller tills han inte visar stelhet om morgnarna längre. Ca fem dagar trodde veterinären.
Jag frågade också om risk för atros eller liknande och veterinären sa att man ska ju inte säga att det är omöjligt men det ska vara mycket otur i så fall, nu när allt ser så bra ut.

Så nu blir det att försöka hålla vilden stilla... Inte så lätt då han även inne vill springa runt o busa! O jag kan ju inte ha koppel inne!

Men idag är han ganska trött, efter veterinärbesök o allt o det va ju en lång dag igår. Vi är i Strömsund nu, Kjell har skjutit med jaktlaget och jag o Mikko tränade lite agility (superfina slalom!) o Vilde fick vara olycklig o titta på i buren.
Imorgon får vi sola i trädgården i det fina vädret. Kanske jag kan våga mig på ett dopp i Vattudalen??
Vilde får väl aktiveras med nosen litegrann. Jag tänkte ta tag i kloklippning o pälsvård som inte riktigt blivit av i veckan heller. Sedan är det nog ganska bra att Vilde får lära sig att ta det lugnt... Passivitet har vi ju tyvärr inte tränat särskilt mycket på...

tisdag 19 juli 2016

En dag på Ansätten

Idag tog vi en tur till Ansätten - blomsterfjället.
Det var faktiskt ganska häftigt med alla blommor högt upp på fjället. Och jag är stolt över att jag orkade gå ända upp till toppen på Ansätten - även om det gick långsamt. Men jag måste sluta jämföra mig med de gravida som hade bättre kondis än mig redan innan... Och jag måste sluta tycka jag är tjock också.


Med toppen i sikte.

Vilde får åka i famnen mot toppen.

Toppen av Ansätten!


Vi tog oss upp!





Fjällsippa

Mikko på väg ner genom fjällbjörkskogen

Tyvärr hände ju en mycket tråkig sak på väg ner från toppen. Vilde hamnade under en stor känga och blev rejält trampad på tassen. Han skrek o skrek o jag blev livrädd, jag trodde han hade brutit benet!
Jag som redan nojjar över att han kanske fått anstränga sig för mycket, när han fått följa med mig på jobbet o får hänga med på fjälltur osv. Jag gick just och oroade mig för artros när olyckan hände.
Självklart fick Vilde åka i ryggsäcken hela vägen tillbaka.
När vi kom hem efter bilresan var han stel i benet och skuttade på tre ben. Men nu går han som vanligt här hemma. Jag tror han kom undan med skrapsår och såklart ömhet. Det verkar faktiskt inte vara värre än så...
Tur att jag ändå planerat vilodag imorgon. Får bli stenhård vila för Vilde imorgon, får se hur det går...

söndag 10 juli 2016

Ännu en gång!

Ett scenario väldigt likt senaste tävlingen i Umeå för någon månad sedan. Helgens sista lopp. Ett hopplopp, klass 2.
Vi var felfria, och endast två andra tog sig igenom banan utan disk! Men så är vi så långsamma... Jag var helt slut efteråt så det kändes inte som att vi sprungit så långsamt, men jag hörde ju att tiden inte lät så bra... Och mycket riktigt. Strax under tre retfulla sekunders tidsfel. Och sju sekunder upp till tvåan tror jag.

Jag har ju försökt få upp farten i slalom! Utan resultat.
Fast visst, jag kanske får ha mer tålamod och träna lite mer...
Jag kanske borde stressa honom mer och våga lämna honom i slalom men det brukar ju bara leda till att han går ur...

Tredje plats och pris blev det iallafall! Så det var ju kul.
Och man får väl vara nöjd med att vi tillhör de tre av 15 som tog oss igenom banan...

Agilityloppen gick sådär. Första loppet i lördags så sprang han förbi vippbrädan, och jag ville inte tvinga honom utan vi sprang förbi och diskade oss.
Idag kände jag däremot att han borde kunna gå över så jag lockade och då gick han över. Men han blev ju också tveksam till balansbommen sedan... Loppet blev felfritt men tiden blev ju jättelång. Men vi fick visst ingen vägran...
Men det känns lite trist att jag nog i princip måste börja om med vippen igen.

Hopploppet i lördags diskade vi oss fort på och sprang ut... Haha förrsten diskade vi ju oss redan från början då jag startade innan domaren gett signal! Men det märkte jag inte ens...

Tyvärr blev inte vårt felfria hopplopp filmat. Men agilityloppen blev det iallafall.






Och Vilde har varit med hela helgen förstås. Han tycker nog det har varit mycket spännande med allt folk o hundar överallt. Bra träning för honom.
I lördags när han fick ligga i buren gnällde o skällde han en del. Idag var han mer trött och kanske lite mer van också så idag gick det mycket bättre.



Men det gick ganska bra för flera andra Jämtlands-ekipage, kul!
Det har varit kul att bara två dagar på tävling o prata med vänner, och återse några Umeå-vänner ännu en gång!

onsdag 6 juli 2016

Uppdatering

Det är väl dags för en liten uppdatering.
Rumsrenheten har gått bra, han gnäller faktiskt nu när han måste ut! Och det har gått ÖVER EN VECKA kanske snart nästan två, utan en enda olycka inomhus!
Han kan hålla sig länge nu också. Vilket nästan kan vara jobbigt, om man ska lämna hundarna en stund och vill ha nyrastade hundar innan man går... Det kan man inte räkna med att få. Men å andra sidan har det ju faktiskt inte skett någon olycka när de varit själva heller.
Han har också börjat kissa o bajsa på promenaderna vilket är väldigt bekvämt. Men det är inte alltid. Så ibland måste man iallafall gå bak på gården innan man går in o sedan gå genom källargången med alla dörrar o trappor... :P

Hm jag har inte så mycket annat att berätta. Vilde kan bjuda på fina spontana fotgåenden, så idag försökte jag träna det lite ordentligt men då blev det genast svårare! Men han kan sitta hyfsat fint vid sidan faktiskt! Så lite träning på det där så kan det nog bli bra ganska fort.

I söndags och måndags tog jag o Mikko lite egentid och tränade agility. Det blev ganska bra pass, men det är svårt att verkligen få fram farten... I helgen är det dags för tävling!

I helgen som gick var min syster och hälsade på. I lördags regnade det, och då tog vi en tur till fäboden vid Östra Arådalen! ;)





Stackars Vilde blev blöt o började frysa, så Kjell fick stoppa honom innanför jacka och rusa ner till bilen i förväg.

Lägger upp video som bara är någon timme gammal, när Mikko o Vilde fick busa på promenaden. Vilde börjar redan få omkull Mikko... Jag är lite orolig att Mikko ska förlora pondus. Om Vilde börjar bestämma kommer nog Mikko bli helt förtryckt, han är ju lite dålig på att säga ifrån. Än så länge vågar inte Vilde ta hans mat iallafall...