En vecka idag

"Vakna matte, kom igen nu!"

Jag öppnar ögonen och har Mikkos nos rakt framför mig, hans tassar på sängkanten.

"Det är morgon nu" säger han "låt oss gå ut och möta världen!"

Jag stönar o tittar på klockan.

05:36. Nåja, det var ju inte så farligt.

Är ändå väldigt seg när jag drar på mig et par byxor o en tröja o går ut.

Mikko kissar o bajsar. Vi går in igen och jag slänger mig genast på sängen.

"Men matte då, vad du är tråkig" säger Mikko och börjar leka med sitt ben istället. Jag hör honom trampa runt på golvet men faller ändå in i nån sorts halvslummer och tycker mig höra att även vovven slutar busa runt och lägger sig ner.

"Vakna matte, kom igen nu!" hörs det snart igen. Nu tar han dessutom tag i täcket o biter och drar i det. Jag morrar till och vänder mig demonstrativt åt andra hållet. Kollar på klockan.

07:58. Jaja, det är väl dags att gå upp då... När jag äntligen reser mig upp ur sängen skuttar Mikko av glädje och svansen viftar.

"Hurra, kom igen nu, skynda dig!" säger han. "Vem vet vad vi missar för roligheter därute?!"

Världens underbaraste lilla valp.

Efter inte mycket träning alls har jag nu börja säga "sitt" när han ska sitta. Han är såå duktig! :D

Och gårdagen gick jättebra.

Först var vi hos kusinerna. Två Border collies i hundgården, men de fick vara där, vi hälsade inte. En tax fann där också men hon hade skadat sig och hade dränage och tratt, så hon var lite obehaglig tyckte Mikko.

Katterna var lite roligare då, de nosade han på försiktigt.

Sedan åkte vi till ett lugnt litet midsommarfirande med pensionärer och barnfamiljer. Alla vill hälsa på valpen såklart, och Mikko låter dem klappa och nosar lite på deras fingrar. Vissa får till och med ett svansvift eller två.

Sedan åkte jag hem, det regnade och Mikko var kall och trött, han hade ju inte sovit på hela förmiddagen.

Sedan kom kusinerna hit, och han sov i köket så fint. Jag har börjat lära mig hur ofta man måste nu, o vad jag minns blev det ingen pöl på golvet igår.

Idag har farmor och farfar varit här.

"Man är ju Sheltie" säger Mikko och nosar väldigt försiktigt och avvaktande på dem. Men efter kaffe och sovstund för Mikko, springer han gärna fram och hälsar försiktigt på dem och viftar lite med svansen.

Jag tror jag ska ta ut honom på en koppelpromenad strax för det behöver han fortfarande öva en del på...

Sedan undrar jag om vi ska fråga Björn och hans schäferliknande blandis imorgon om de har tid för en liten promenad eller något imorgon. Eller blir det för mycket för lillen då?