fredag 18 oktober 2013

Snart är allt som... vanligt?

Idag har Mikko fått plocka stygnen.
Jag var rädd att de skulle säga att de inte kunde plocka dem för att stygnen spruckit.
Men det såg jättefint ut sa sköterskan!
Det var väl bara lite sårskorpor o så som lurat mig...
Dock måste han ha tratten helgen ut, nu när hon varit där och pillat igen. Så att han inte slickar upp det...
Jag frågade om han kunde gå lös i skogen imorgon men hon tyckte att vi skulle vänta med sådant över helgen. Så det inte kommer smuts o så i såret nu. Suck!
Men långpromenad kan vi äääntligen ta imorgon i alla fall! :D Men med Mikko i koppel då.

Känns bra nu i alla fall, att han är kastrerad och allt gått bra. Nu behöver jag inte oroa mig för testikelcancer och risken måste vara mindre för prostatacancer också?
Jag googlade lite snabbt nu och tydligen växer en tumör i prostatan av manligt könshormon så har man tagit bort testiklarna måste ju en sådan risk minska betydligt.
Och förhoppningsvis ska väl kastrationen göra att vi på något sätt inte får förstora prostata och därmed förhoppningsvis Mikko inte får urinvägsinfektion igen heller :)

Återstår ju dock att se hur psyket påverkas av detta... Jag antar att det tar ett antal veckor innan testosteronet minskat i kroppen så att man kan märka sådana skillnader...

1 kommentar:

  1. Jo jag känner att snart måste jag ju få min valp snart annars blir jag tokig! De här var fjärde försöket nu på o skaffa valp. 1a försöket fick ju Eltons syster bara en hane i kullen som gick till en annan valpköpare, 2a försöket blev jag inte nöjd med valpen och lämnade tillbaka den, 3e försöket skaffade jag en valp som blev sjuk och nu blev det bara tikar i kullen :( suck.. Jasså, har du kastrerat Mikko? Vad var orsakerna till det? Jag skaffade ju inte en tik pga att jag inte vill kastrera ett frisk djur i onödan..

    SvaraRadera