onsdag 19 april 2017

Säsongens första utomhusträning

Påskveckan startade med att mamma o pappa kom hit på måndagen, och att vi på klubben flyttade ut hindren från ridhuset till uteplanen! :D
På onsdagkvällen kom även min syster och hennes familj så det har varit fullt hålligång. Vilde har varit nöjd med att flera personer velat kasta råttan åt honom :)
I tisdags när det var tillbaka till verkligheten så var hundarna riktigt lugna hela dagen. De mötte mig inte när jag o Albin klev upp ur sängen. Och jag tror inte Vilde kom o ville att jag skulle kasta leksak åt honom en enda gång igår... Idag, onsdag, mötte de mig faktiskt inte heller på morgonen utan låg kvar på bäddarna, men senare kom Vilde med leksaken när jag o Albin satt på golvet.

Idag frågade jag Kjell om jag fick åka o träna agility. Det är intressant, att jag tyckte det var så knäppt med mammor som var så "tacksamma" för att deras män "lät dem" typ vara ute o träna på kvällen. Men jag fattar nu. Albin är ju en liten himlagåva. Han började sova hela nätter tidigt, och är för det mesta en nöjd o glad liten pojke (så länge vi är hemma i lugn och ro iallafall haha). Så vi har det så mysigt här hemma. Medan Kjell sliter på jobbet. Han har ju ett fysiskt jobb så han är helt slut när han kommer hem på kvällarna. Därmed känns det mer som att han borde få göra nåt kul på sina lediga kvällar...
"Ja det är klart du får" svarade Kjell iallafall, och jag mindes att jag sagt att om han ville att jag skulle vara föräldraledig över ett år så måste han ge mig tid att få träna med hundarna osv. Det var då jag trodde jag skulle sakna jobbet o känna mig alldeles ensam hemma, ha! (Jag saknar förstås kollegorna och det är lite jobbigt att vara helt avskärmad från allt som händer på jobbet, men det är riktigt skönt att vara ledig).

Så idag åkte jag, Mikko o Vilde o tränade ett litet pass.
Mikko fick köra en egentligen alldeles för lätt slinga med slalom o balanshinder. Men han fick iallafall tänka lite och springa av sig lite. Han tycker ju det är så kul! Tur att han har fått lite egen ridhusträning iallafall. Jag ska försöka snickra ihop ett par hinder till att ha här hemma. Det blir lite meningslöst att han bara får skutta över ett par hinder. Han gillar ju inte att traggla heller. Vi kunde förstås absolut tajta upp svängar osv, men det blir inte riktigt värt den tiden det skulle ta. Han är ju faktiskt 8 år nu. Vi är kvar i klass 2 och där stannar vi, skulle jag tro. Han får fortsätta tävla o träna så länge hans kropp håller.

Vilde fick prova balansbommen för första gången!
Det gick bra. Första gången var han ganska nervös, men tredje och fjärde gången gick det utan problem! Han fick ju prova gungbrädan på kursen i Granithallen, men det gillade han inte... Så den måste vi ta det försiktigt med.
Sedan fick han också hoppa över tre hopphinder som stod på rad. Men han klarade inte riktigt av det. Och jag suckade lite för mig själv. Innan jag kom på att han är ju så ung! Och miljön alldeles ny! För att han klarar det hemma behöver det inte betyda att han ska klara det med helt andra hinder, på en plan mitt i ett villaområde! Så vi gjorde hopp+tunnel istället.
"Ut" kunde han hur lätt som helst idag! Helt otroligt. Förra veckan suckade jag över att det gick så dåligt, innan jag kom på mig själv med att vi tränat det i typ två veckor... Haha, stackars Vilde, jag har sådan press på honom! Men han verkar gilla det! Han älskar verkligen att göra saker.
När vi skulle gå kom det några som skulle börja träna rallylydnad på en gräsplan bredvid. Och jag blev så sugen på att vara med lite på det också ;) Jag förstår nu mina kompisar i Umeå som kunde vara på brukshundsklubben flera timmar. Synd att jag kommit på det nu när jag fått barn :P
Men Vilde är verkligen allt jag vill ha. Men Mikko har varit en perfekt första hund och är min bästa vän, så jag skulle inte ha något ogjort. Så fort jag kopplade lös Vilde idag började han fara runt, och jag blev nervös att det var hål i stängslet någonstans (utanför rastade villaägarna sina hundar). Sedan kopplar man lös Mikko istället och är totalt avslappnad - så skönt att kunna lita på honom!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar