Veterinären - igen

För två månader sedan eller något sådant (?) så var Mikko hos veterinären, eftersom han hade problem med ögat, gnodde med tassen och kisade/blinkade hela tiden. Det visade sig vara ett litet sår på ögat, antibiotika i form av ögondroppar hjälpte.
I fredags var vi hos veterinären igen, denna gång för att chippa om honom då hans första chip inte hittades. Veterinären som chippade om hade jobbat i tio år och aldrig varit med om detta, en annan veterinär som jobbat i 20 år hade bara varit med om att en hund behövt chippas om en gång tidigare. Oavsett om chippet gått sönder eller om han inte blev ordenligt chippad som valp (chippet kan ha fastnat i pälsen eller följt med kanylen upp igen, för chippad var han) så är han dubbelchippad nu. Inte omchippad, eftersom det kan bli ännu krångligare då om det gamla chippet skulle hittas/börja funka igen.

Hursomhelst, idag, tre dagar senare, var det dags för veterinären igen!
Där fick man, för att man i somras var så nöjd med att ha en så frisk hund...
Det var ögat som började spöka igen igår. Han blinkade och kisade och kliade lite med tassen, men denna gången kom det massa klet också.
Så det blev till att ringa veterinären idag igen, ögonproblem måste kollas upp med en gång!
Så fick åka ut till Vännäs eftersom de är de enda som kan ta emot akut. Tycker om Björkstaden också (det var där vi chippade) men de var fullbokade nästan två veckor framåt. Både distriksveterinärerna och Björkstaden är iallafall trevliga, känns kunnig och ger att bra mottagande :)

Idag hittades inget sår i Mikkos öga, utan det var en ögoninflammation. Eventuellt har han dålig tårproduktion i det ögat vilket kan göra att han lätt får sår och infektioner. Det var nämligen samma öga som förra gången... Så vi ska kolla upp det på återbesök.
Undrar va dom kan göra, om det nu är så? Får han några droppar han ska ta regelbundet då? Inte operation av tårkanal eller nåt sånt väl? Eller får man helt enkelt leva med att han kommer få ögoninflammation varannan månad?
Inte jättekul i så fall, går på över 1000:- med akutbesök, mediciner och återbesök... Svider lite i studentplånboken. Men har man inte råd med veterinär ska man inte ha hund! Och jag har råd, blir lite mindre shoppat i London bara ;)
Men jag skulle aldrig någonsin tveka att ta Mikko till veterinären.

Det enda som är synd med veterinären på Vännäs är att de kan kännas lite stressade. Efter undersökningen skulle veterinären komma tillbaka, men istället blev vi utskickade att vänta i väntrummet. Lite frågor dök upp i mitt huvudet som jag tänkte ställa när hon kom tillbaka, bara det att hon inte gjorde det. Istället ropade receptionisten på mig och gav mig tratten och recepten.
Och sedan slängde jag in papper och hund i bilen och körde till närmsta apotek i Umeå, och tog ut de receptbelagda dropparna. Funderade över att det bara var två sorter, pupillförstorande och antibiotika. Inte återfuktande som hon sagt att jag också skulle ha.
Först när jag kom hem och läste lappen ordentligt, såg jag att det stod
"Recept kan hämta på vilket apotek som helst.
Zilk eyes ska droppas i dagligen."
Veterinären hade inte hunnit nämna för mig vad dropparna hette, och inte heller att de var receptfria vilket jag förstod när jag läste lappen (där det inte heller var övertydligt). Så jag fick skicka Kjell till apoteket åt mig sedan för jag hade inte tid att köra fram o tillbaka mer.
Det irriterar mig lite, det där.
Men men, jag känner mig trygg att ta dit Mikko iallafall :)