Som jag skrivit hade Mikko urinvägsinfektion i somras.
Förra veckan var vi på återbesök och jag var helt säkert på att han var frisk nu. Han verkade ju piggare och kissade normalt.
Men icke!
Urinstenar har han, sa veterinären. Så nu går han på ett särskilt veterinärfoder som sänker pH på kisset och ska minska bildandet av urinstenar...
Lite värre är att hans prostata är förstorad... Så veterinären vill kastrera honom.
Det är väl lika bra antar jag, jag har ju funderat på det själv. Han ska ju ändå inte få några valpar. Men det är ju en mer komplicerad operation när han är kryptoid och den andra kulan är någonstans uppe i magen... Dock tyckte veterinären (han verkade ganska säker) att han kände den andra kulan i ljumsken, så då är det ju betydligt lättare... Jag har försökt känna men jag känner ingenting!
Så han går ju på antibiotika också... Så inget mer tävlande för oss på ett tag!
Som tur väl är var det ok att träna, bara det inte för mycket. I onsdags var vi på klubben och han fick springa över bommen och gungbrädan ett par gånger (så kanske han lär sig skillnaden...). Så fort han verkade lite trött så bröt vi!
Jag vill absolut inte pusha honom minsta lilla nu...
Sedan var det nog inte så brått med kastreringen, så jag tänkte att den får vänta till oktober så hinner vi vara med på ett par tävlingar i slutet på september i alla fall...
Lite tråkigt nu när jag tänkt att vi skulle försöka vara med på många tävlingar så kanske Mikko vänjer sig vid miljön någon gång... Men men.
Det absolut viktigaste är förstås att han mår bra!
Igår jobbade jag i köket på klubben under lydnadstävling, det blev en lång dag 8-16. Och det var så mycket prat om gamla hundar som blivit sjuka o gått bort osv jag fick ont i magen...
Usch, vad tråkigt att höra att den lilla killen är sjuk!Håller tummarna för att han snart är helt återställd och att ni kan dra igång med tävlandet! Kram
SvaraRadera