Fast jag kan inte riktigt vara tyst utan måste få säga att jag är lite tveksam till utställningsvärlden ibland... Chihuahuaor som hugger efter domare, mattar/hussar som rycker i "dressyrlänkar" hit och dit... Fast mycket beror nog på att jag inte förstår vad som händer. Man hör inte vad domaren säger och jag har alltså ingen aning om vilken hund/uppfödare som är i ringen, vad domaren tycker, vilken hund han ansåg bäst osv. Så jag missar ju lite.
Sedan blir man ju inte vänligare inställd till "utställarna" när man fick höra att en uppfödare fick tillbaka två två-treåriga hundar från en annan uppfödare för att de "bara" fått ck... Men visst, sådana människor finns väl överallt.
Och en del användare ju faktiskt uppmuntrande ord till sin hund, och (åtminstone när domaren tittar bort) kramar om dem ordentligt och låter de slappna av från ställandet nån sekund. Men jag kan inte låta bli att reflektera över att det var mycket tystare på utställningen med väldigt många gånger fler hundar än på en agilitytävling... Men det är väl naturligt, ju mer rörelse desto mer skällande :P
Det bästa med utställningarna vad helt klart på eftermiddagen när bästa valp, veteran, best in show och allt det där skulle utses :) Då fanns det ju speaker och man förstod vad som hände, varifrån hunden kom osv. Sedan var de hundarna så vältränade så ingen matte/husse behövde rycka i nåt koppel. På den nivån krävs det kanske glädje för att lyckas. Kul att se iallafall :)
Jag vet inte varför men jag var mest impad av att se "grupperna" när en uppfödare ska ha så många individer så rastypiska som möjligt, istället för att kanske ha lyckats med bara en, riktigt snygg hund. Jag tyckte det var läckert :)
Den här afghanen var också riktigt läcker! VIlket flyt i det stora steget! Fast det blev inte alls lika snyggt på foto tyvärr :P
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar