lördag 26 september 2015

Äntligen fjälltur

Förra helgen hade jag tänkt åka ut till fjällen äntligen, men det var ju sådant ruskväder och en riktigt tråkhelg...
Ängsligt har jag kollat väderprognosen hela veckan och den har pekat åt hyfsat väder (åtminstone inte regn) på lördagen så idag gav vi oss ut!
Vi åkte till Bydalsfjällen - Dromskåran och Tieknippen.

Jag var faktiskt lite nervös innan... Jag visste inte ens vilken väg jag skulle köra (kollade upp det innan förstås) eller hur jag skulle gå. Utrustad med fjällkarta + tur-beskrivning var jag iallafall. Och rejält med kläder.
Först gick vi uppför en slalombacke och det var en rejäl uppvärmning, jag blev genomsvett! Men väl uppe på fjället blåste det kallt så då var jag glad att jag bylsat på mig så mycket!

Första halvan av turen hamnade jag mellan två par och vi gick om varandra lite då o då när vi stannade för att fota o fika :)
Men senare halvan gick jag helt själv och blev ett tag nervös att jag missat någon led-korsning, lugnade mig lite när jag kollade på kartan och självklart så var den skyltade korsningen bakom nästa kulle :)

Det var en fin tur med vyer åt alla håll, varierande miljö och härliga höstfärger!
Jag önskade lite att jag haft Kjell med mig, men tack o lov att jag har min bästa kompis iallafall för annars hade jag nog känt mig riktigt ensam!
Nu är vi härligt trötta bägge två så ikväll blir det bara mys :)
Jag är så glad att vi äntligen kom ut iallafall! Får se om det hinns med nån mer gång, hösten går ju fort och det är flytt (Kjell kommer nästa helg!) o bröllop (syrrans) o älgjakt osv...

Här kommer en bunt bilder! Trots att jag kollat kamerabatteriet visade det sig när jag skulle försöka ta kort att batteriet var slut, så den släpade jag runt på i onödan, det blev bara mobil-bilder!

Dags att ge sig iväg!

Första utsikten


Dromskåran



Underbara höstfärger







Härifrån kom vi!

1 kommentar:

  1. Verkligen vackert!
    Mikko passar så bra in i färgskalan också. Personligen tycker jag det är modigt att ge sig ut ensam även om Mikko också är med. Men jag förstår att det var mödan värt. Snart kan ni åka ut alla tre när Kjell kommer upp det blir så klart roligare.
    Vi får ju snart träffa er igen till bröllopet.
    Kramar Kristina

    SvaraRadera