Det är mycket som händer nu och jag ligger efter med att berätta här i bloggen!
Så det kommer nog (förhoppningsvis) bli några inlägg denna veckan.
Först kommer här ett försenat inlägg om semestern.
Vilde blev fort bättre i tassen. Vi var ju hos veterinären på onsdagen. Han visade varken hälta eller stelhet på torsdagen. Då var vi ju i Strömsund, och Vilde fick sitta innanför kompostgaller i trädgården. Jag bar ner honom till sjön också, där han fick bada framtassarna medan jag höll i rumpan o baktassarna så att inte såret skulle bli blött.
Stackars Vilde får sitta uppbunden medan vi andra doppar tårna!
På fredag eftermiddag började vi åka söderut så då blev det ju mycket tid i bilen = vila för tassen. Vi kom fram ganska sent till Västmanland, Engelsberg. Vilde hade mycket svårt att komma till ro i den lilla stugan, gnällde mest hela natten och Kjell sprang ut med honom flera gånger (det tog väldigt lång tid innan han bajsade också, så vi visste ju inte om han var nödig).
På lördagen var vi i Engelsberg, och åkte ut o tittade på brandområdet och det nybildade naturreservatet Hälleskogsbrännan. Vi åkte lite bil och tog korta små promenader i området, då fick Vilde vara med i koppel.
Kvällsgrillning i det brända naturreservatet (all skog i bakgrunden har brunnit).
På söndagkvällen fick Vilde äntligen busa av sig ordentligt i trädgården med Mikko.
Sedan har vi alltså varit i Blekinge i nästan en vecka. Där har vi inte direkt gjort nåt särskilt. Vi har träffat vänner och släktingar, och Kjell o jag passade på att kunna göra lite utflykter utan vovvar, när de var hemma hos mamma o pappa :)
Vi var oroliga för hur Vilde skulle ta det att inte få gå in i resten av huset (där får ju hundarna bara vara i köket). Visst var det lite gnäll första kvällen, men hann fann sig snabbt i det. Kanske för att Mikko också var lugn o berättade vad som gällde ;) Överhuvudtaget fann sig Vilde snabbt i Viö o gnällde inte så mycket. Däremot vaknade han ju kl 5 varje morgon så då fick jag springa ut o rasta.
Mikko o jag tog en del långpromenaderna med mamma på morgonen, men Vilde fick ta det ganska lugnt o mest busa i trädgården o ta korta skogspromenader. Det kändes ganska bra att han fick ta det lite lugnt kroppsligt, jag har ju nojjat lite över det långa jobbdagarna i skogen...
På fredagen for vi norrut igen och efter en lång dag i bilen kom vi fram till Dalarna. Inte heller denna dag ville Vilde knappt kissa på hela dagen! Men han var inte så orolig när vi kom fram till stugan denna gång. Jag tror att bägge hundarna var riktigt trötta i huvudet vi det här laget faktiskt.
På lördagen tävlade jag i Gagnef-Floda!
Vi lyckades ju faktiskt med ett nollat lopp, med flyt och äntligen inom referenstiden! Det kändes riktigt bra och jag fick stora förhoppningar. Men eftersom vi är för långsamma hamnade vi ändå utanför pinne... :(
Det känns surt när vi gjort så bra ifrån oss, att inte få någonting för det...
Å andra sidan, nu när jag smält det lite, så är det väl ändå bra att vi gjort ett par nollade lopp på sistone med riktigt bra känsla (förutom farten då). Snart är det väl vår tur. Det kändes värre för något år sedan när det bara blev disk, disk, disk på varenda lopp, varenda helg. Men då var vi lite lata med träningen också.
Jaja vi kämpar väl på. Jag ska skiva lite om mina tankar med att få upp fart på Mikko men det får bli ett annat inlägg, annars blir detta så långt!
Typiskt nog blir aldrig mina nollade lopp filmade... Denna gång tog minnet slut i mobilen, preciiiiis före slalom! Men här kommer första halvan iaf, så ser ni vilken känsla det är i loppet.
Lägg gärna märke till (om ni hinner) att han tittar på domaren o ger ett skall åt honom innan han går in i slalom. Vi har övat så sjukt mycket slalom men på tävling måste jag visa honom in i det...
Jag tävlade bara på lördagen, sedan bar det tillbaka till Östersund direkt.
Och här händer det grejer!
Mer om det en annan gång.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar