Men några extra strån måste ändå ha tillkommit, för han har blivit mycket mörkare på axlarna/skulderbladen.
Jag vet att det är löjligt men jag gillar det inte riktigt :P
Jag är så förtjust i hans gyllene rävröda färg!
Lite skuggning är snyggt, det ger karaktär åt teckningen.
Jag hoppas det inte blir för mycket bara...
Hans svans har ju alltid varit mörk.
Här är Mikkos mamma, Äppelblommans Nina. Hon är fin och har fina färger men på gränsen till för mycket skuggning för min smak. Men på denna bilden är hon ganska utfälld också.
Men jag ska inte bry mig!
Vilken päls han än får lär det bli mycket av den, med tanke på vilka anlag han har.
Det är ju inte så noga, och självklart är han min ögonsten hur han än ser ut!
Kanske skulle jag till och med älska honom, även om han blev sånhär ;P
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar