Hypokondri eller inte? (uppdaterad)

Igår fick jag för mig att Mikko har noskvalster.

Kjell har på sistone sagt att han tycker Mikko fnyser så mycket. Men jag tänkte att det säger han nog bara för att hans gråhund hade en halsinfektion för ett tag sen. Mikko fnyser ju alltid när han blir glad, t.ex. när man ska gå ut. Och det har han alltid gjort.

Men så igår fick han två nysattacker, sådana där inåtdragande nysningar. Mitt hjärta hoppade över tre slag och jag började genast googla och var övertygad om att han hade noskvalster. Försökte få tag i en veterinär, faxade o allt möjligt. Pratade med andra hundägare och någon sa att jag skulle be veterinären om tabletter direkt, andra att jag skulle avvakta - de kan ju faktiskt nysa av andra orsaker också.

Jag var i skolan under eftermiddagen. När jag kom hem förhörde jag Kjell mycket noga om på vilket sätt han tycker Mikko fnyser mer nuförtiden (det kunde han inte riktigt säga). Jag lyste i nosen med en ficklampa (ibland kan man se de små äckliga krypen har jag hört), jag lyssnade på hans andning (inte för att jag vet hur den låter i normala fall) och jag gjorde ett litet godissök och la godisarna extra svårt så att han inte skulle "råka" hitta dom, och det syntes att han verkligen använde nosen!
Så jag bestämde mig för att avvakta.

Idag ringde veterinären mig under telefontiden, för att svara på faxet jag skickat. Tummen upp för det! Hon sa det jag redan visste, det är svårt att diagnosticera, svårt att veta om behandlingen hjälpt osv. Men om jag ville kunde jag åka in och hämta ett recept och lämna hunden hemma så länge han var frisk i övrigt. Men hon skulle avvakta om det inte varit mer än nysattackerna igår, man ska ju ändå vara lite försiktig med mediciner. Så jag avvaktar.

Fick tipset av en kompis att lägga ett spår, för de ska tydligen ha stora svårigheter att följa ett spår om de har noskvalster. Jag ska lägga ett spår på lunchen tänkte jag. Så om han klarar ett spår borde det ju betyda att han inte har det???

Svärföräldrarna har fått veta iaf, men de viftade bort det. Så Mikko träffar nog gråhundarna ikväll. Det är upp till dom, jag tänker inte bråka om det :P Nu vet de iaf. Och jag är numer ganska säker på att han är frisk...

***
Uppdaterat:

Jag gick ett spår åt Mikko som fick ligga en timme. Det blev kort, knappt 100 m skulle jag tro. Det gick genom skogsmark, genom ett hallonsnår, över gräsmatta och så genom skogsmark igen. Jag var lite nyfiken på hur det skulle gå, vi har nästan bara spårat i skogsmark tidigare.
Förutom att han tappade spåret och fokus mitt på gräsmattan (då han bland annat såg en annan hund) så gick det jättebra! Han hittade ju spåret igen och följde det jättefint!
Jag kommer lyssna lite extra på honom i helgen, men i övrigt så är han faktiskt friskförkarad av mig, fram till nästa nysning iallafall!