Det har gått åt mycket kaffe och lyset har varit tänt i hela lägenheten hela dan för att jag inte ska somna om i mörkret... :P
Tur att man som Blekingebo har lärt sig att julstämningen sitter i hjärtat o inte i vädret :P Det var bara att på promenaden idag proppa igen öronen med julmusik på mp3n och dra ner luvan på regnjacka så man såg så lite som möjligt att alla pölar.
Borde ha följt med några kompisar o träna agility idag, för det är ju så kul så då tänker man ju inte på att det regnar :) Men vädret har gjort att jag känt mig totalt oinspirerad, så vi tog en vanlig, regnig tråkpromenad istället.
Men trots alla regniga tråkpromenader, alla försäkringspengar, alla iskalla sista-rastnings-promenader när man helst ville ligga i sängen för längesen... Allt hade varit värt det bara för att ha någon som blir strålande, genuint glad när man kommer hem till honom :)
Ibland pirrar det fortfarande i magen när jag tänker på att han är min hund! Att han väljer mig före alla andra. Och ändå känns det så naturligt, klart att han ska vara med mig. Hur tråkigt hade inte livet varit annars? Hur var livet förut? Tänk om han hade hamnat hos nån gammal tant o bara tagit tråkpromenader hela tiden? Eller om han kommit till någon hyperaktiv som alltid skulle träna än det ena än det andra, ställde krav o aldrig lät honom lukta i lugn o ro på sina intressanta fläckar. Nej usch. Och tänk om jag fått någon som inte alls har lika fluffig o len päls att gosa in ansiktet i? Eller nån som inte alls nosade så försiktigt o kittlande i ansiktet på mig? Nej usch.
Ibland när Kjell tar upp honom i famnen blir jag som ett litet barn och bara måååste gosa med Mikko, bara för att Kjell gör det :P Och då vänder sig Kjell bort o säger att det är hans o Mikkos stund. Men då säger jag alltid att de är ju mina 10 000 som betalat, och jag har rätten till allt gos ;) Och så gosar jag in ansiktet i fluffpälsen.
I helgen ska vi till Jämtland. Ska till Östersund på lördag och se damernas sprint i skidskytte och sedan gå på julmarknad. Blir nog mysigt! Kanske uppenbarar sig världens bästa julklappar på marknaden...?
Mikko får väl bli hos svärföräldrarna och gråhundarna i Strömsund den dagen :)
Vilket underbart inlägg Flisan! Visst är det lätt att i rusket att glömma allt det fantastiska!? Vi har ju fått snö nu, äntligen! Helt plötsligt är det jättemysigt att ge sig ut på promenad!
SvaraRadera