Frustration

Okej jag har nu fått i mig lite energi (socker) igen så nu känns allt lite bättre :P
På agilityplan var dock allt frustration & stress idag igen.
Eller nej, jag överdriver lite, det var inte alls så farligt som i söndags. I början gick han ganska fint. Vissa kombinationer lyckades vi jättebra med.
Sedan blir han väl lite trött, och det var lite svårt... Då blir han väldigt tittig... Skällig är han hela tiden. Då kan han inte ens ta ett slalom, vrålglor bara på en annan hund som är bredvid.
Inte på de andra i kursen, de är han väl typ van vid, men om någon annan går förbi, som ska träna lydnad eller så, så måste man tydligen titta på dom, för det är så spännande med fotgående!!! Suck...
Det var väldigt uppstressat och gnälligt från hans sida på slutet, och jag blir också lite frustrerad. Om han nu tycker det är svårt så kan han väl lyssna istället för att springa bort från mig (inte ända fram till någon annan hund idag dock, bra!) då lovar jag att jag ska visa honom tydligt!
Men det kanske inte är så konstigt att han blir stressad när jag blir supertaggad...! Idag hade jag knappt tålamod att lyssna färdigt på instruktören hur kombinationerna skulle utföras, innan vi fick hämta hundarna! Jag var så ivrig att jag glömde rasta Mikko först... Konstigt att han blir lite stressad?
Men när vi utför själva momenten är jag faktiskt lugn.

Jag vet inte riktigt vad vi ska göra åt detta. Jag tänkte att det kanske blivit lite mycket agility på sistone och där emellan har vi inte gjort någonting tillsammans.
Han får följa med på joggingtur och på exkursioner. Som sagt, följa med. Känns som att vi kanske hade behövt leka lite sök eller nåt, så att han fick leta upp mig :) Då får han jobba självständigt och använda nosen, något helt annat än att jag ska ställa krav på agilityplan varje gång vi ska göra något...
Har iaf börjat ställa krav på inkallningen som varit lite slapp på sistone, och lagt in lite rallylydnadsmoment och spontana lekstunder på promenaderna... Har blivit lite roligare för honom än att bara följa med i kopplet.

Den roliga nyheten då? Den känns knappt kul idag, känns väldigt mycket mer som ett stressmoment...
Vi är anmälda till en agilitytävling! :D
Både hoppklass (utan balanshinder) och agilityklass.
Jag anmälde oss till agilityklass även om vi inte kan gungan, hoppar över den på banan och tar det som ett träningspass i tävlingsmiljö ;)
Detta spännande sker i november, så ännu har vi lite tid att träna :)

Gungan ja... Han vill ICKE sätta en tass på den...
Började ju (för nån månad sedan nu?) med att ta gungan från början, att han ska tynga ner den genom att sätta tassarna på ena änden och på så vis själv framkalla dunsen, så att han har kontroll på ljudet och rörelsen. Men han vill inte. Vi har tränat 1-2 ggr i veckan åtminstone, men nej han är rädd för den och vill inte. Kan sätta en försiktig tass på, när jag pressar honom, vilket jag nog tyvärr gjorde alldeles för hårt idag... Han vill inte.
Börjar nästan ångra att jag började köra den här metoden för när jag tvingade honom att gå över gungan, och lät rörelsen gå sakta o fint, gjorde vi faktiskt små framsteg... Nu står det totalt stilla och jag är så less även om detta säkert är det bästa sättet... Men det känns som att han aldrig nånsin kommer vilja sätta tassarna på frivilligt (hur gott godiset än är, hur mycket jag än berömmer).

Vi borde egentligen bara vara på agilityplan och bara träna lite tråkiga kontaktfält (och gungan?) tror jag för att få bort stressen... Men åååååh vad tråååååkigt!
Vi har ju haft så väldigt kul på sistone, varför kunde inte det få fortsätta??

Och när man väl har tid att ta sig ut vill man ju träna något svårt (sedan kör vi alltid lite kontaktfält och slalom några korta ggr).
Sedan måste man träna kondition och hinna jogga, och fundera på vilka två dagar man ska göra det. Och undra om man kommer hinna plugga i veckan så man kan vara ledig o slappa på söndagen eller om man måste plugga hela helgen? Och fundera på om man kan få göra bort den där älguppskjutningen i veckan? Och undra om man kanske hinner mysa lite med sin pojkvän någon kväll? Eller åtminstone slappa en liten stund framför teven?
Det är inte bra för mitt sinne att ha långa kvällsaktiviteter både måndag och tisdag :P Det känns som att allt hopar sig... Blir stressad över allt plugg som plötsligt har dykt upp, precis som jag av rädd för (och mådde dåligt över) när det var lugnt ett tag...

Nu är jag helt slut i skallen och skulle helst gå o lägga mig, men jag måste plugga lite. Måste måste måste. För annars får jag sitta hela helgen...
Och imorgon ska jag upp en timme tidigare för en joggingtur!