Liten uppdatering

Det gick superbra på Kallingedagen!
Mikko förstod inte att det var agility som var på gång, vilket var tur!
Vi visade först en liten rallylydnadsbana. Mikko bruka ju ha vana att antingen se sig omkring lite för mycket (och inte ha koll på var jag är) eller tro att han ska få hoppa o därför skutta o skälla vid min sida. Men inte denna gång! Han var mycket fokuserad och duktig! Då blev jag stolt.

Sedan var det dags för lite agility och denna gången var det inte Mikkos tur att clowna sig utan några andra hundar som sprang ut från plan för att hälsa på publiken! Sånt som händer o publiken tycker det är ganska kul :)
Första varvet var Mikko tittig som vanligt och publiken fnissade lite när han stannade upp mitt i slalom för att se sig omkring...  Andra varvet sprang han med en jäkla fart och publiken drog efter andan när han for igenom slalomet!!! :D
Alltså det är så jäkla kul att köra inför "riktig" publik!

Sedan gjorde vi lite freestyletricks till musik, och det gick också bra fast på slutet fick jag slut på trick :) Det skulle vara kul att köra ett intränat program nästa år!

I övrigt är allt som vanligt, Mikko verkar ganska pigg.
Jag börjar dock oroa mig för kastreringen, är mest rädd att han ska bli personlighetsförändrad... Jag har ju hört att kastrerade hanar blir lugnare och risken är ju då att Mikko blir extremt seg??
Jag vill verkligen inte att han ska förlora sin lekfullhet och sin pigga glimt i ögat...



Jag har förresten startat en blogg till, där jag lägger upp lite recept på mat jag lagar som blivit bra :)
Det blir ju en del matbilder här annars o det är ju dumt i Mikkos blogg :)
http://lillagoda.blogspot.com

Sjuk och pigg?

Det är svårt att komma ihåg att Mikko är sjuk... Han är ju så pigg!
Idag tog vi en träningskvart på klubben. Han fick springa över gungan 3 ggr, sedan slalom typ 3 gånger, sedan lite push&pull...
Och Mikko var så otroligt pigg och taggad! Rusade över gungbrädan och genom slalom!
Och så hade jag en stor godisbit kvar och jag tänkte att vi kunde springa över gungbrädan en gång till då, så får han den sista biten. Att jag aldrig lär mig!
Självklart halkade en tass av, han snubblade till och blev såklart livrädd... Gick faktiskt upp på den igen efter lite lock och höll svansen högt, men jag är ändå lite rädd att det kommer sitta kvar till nästa gång... Men sedan är det nog glömt igen.

Jag minns dock att han är sjuk när han står och kissar i 1 minut på morgonen. Jag överdriver inte. Imorse gnällde han (vilket han aldrig gjort annars) och jag blev tvungen att rusa ner för alla trappor med tandborsten, och ut i trädgården. Under tiden han kissade hann jag borsta klart tänderna! Snart måste jag ringa o dubbelkolla med veterinären om detta verkligen är normalt, så det inte är något annat fel på honom...
(Hon jag stod med i köket i lördags hade ju fått ta bort sin sexåriga sheltietik då hon fått fel på njurarna, vilket visade sig genom att hon drack o kissade mycket...)

Vi hade ett litet möte inför Kallingedagen idag också, där vi ska vara med på en kort agilityuppvisning. Och tydligen ska vi köra rallylydnad och några freestyletricks också! Det kan bli mycket spännande :P
Får se om Mikko håller sig på planen denna gång ;)

Mikko är sjuk...

Som jag skrivit hade Mikko urinvägsinfektion i somras.
Förra veckan var vi på återbesök och jag var helt säkert på att han var frisk nu. Han verkade ju piggare och kissade normalt.

Men icke!
Urinstenar har han, sa veterinären. Så nu går han på ett särskilt veterinärfoder som sänker pH på kisset och ska minska bildandet av urinstenar...
Lite värre är att hans prostata är förstorad... Så veterinären vill kastrera honom.
Det är väl lika bra antar jag, jag har ju funderat på det själv. Han ska ju ändå inte få några valpar. Men det är ju en mer komplicerad operation när han är kryptoid och den andra kulan är någonstans uppe i magen... Dock tyckte veterinären (han verkade ganska säker) att han kände den andra kulan i ljumsken, så då är det ju betydligt lättare... Jag har försökt känna men jag känner ingenting!

Så han går ju på antibiotika också... Så inget mer tävlande för oss på ett tag!
Som tur väl är var det ok att träna, bara det inte för mycket. I onsdags var vi på klubben och han fick springa över bommen och gungbrädan ett par gånger (så kanske han lär sig skillnaden...). Så fort han verkade lite trött så bröt vi!
Jag vill absolut inte pusha honom minsta lilla nu...

Sedan var det nog inte så brått med kastreringen, så jag tänkte att den får vänta till oktober så hinner vi vara med på ett par tävlingar i slutet på september i alla fall...
Lite tråkigt nu när jag tänkt att vi skulle försöka vara med på många tävlingar så kanske Mikko vänjer sig vid miljön någon gång... Men men.
Det absolut viktigaste är förstås att han mår bra!

Igår jobbade jag i köket på klubben under lydnadstävling, det blev en lång dag 8-16. Och det var så mycket prat om gamla hundar som blivit sjuka o gått bort osv jag fick ont i magen...

Agility x3

I lördags var det agilityuppvisning på den stora internationella hundutställningen på Ronneby Brunn. Jag var allt lite nervös för att visa agility inför snofsiga utställningsmänniskor!
Vi körde stafett och hade tränat lite måndagen innan. Då tittade Mikko väldigt mycket på de andra hundarna och startade knappt åt rätt håll.
Så på uppvisningsdagen tänkte jag att det var smarta att hålla om honom lite så som de med bordercollie brukar göra, o skicka honom rakt fram mot ett hinder. Vi skulle ju köra med flygande start i stafetten.
Men vad gör Mikko? Nog hoppar han rakt över det första hindret, men då är jag ju bakom honom redan från börjande och Mikko fortsätter framåt! Mot andra banan! In i tunneln! Där en liten chihuahua höll på att springa! Sedan ut tunnel, mot publiken till mina föräldrar och Kjell... Där fick jag äntligen fast honom... Jäkla skithund :P Han har aldrig gjort sådär förr!
Så vågar man inte ryta till alltför mycket heller, när det är uppvisning och folk ska tycka det är kul att titta :P
Vi fick två försök till i stafetten iaf o nu gjorde vi inte flygande start! Det gick bättre, andra gången sprang han förbi slalom och även tredje gången men då bar jag tillbaka honom och då gjorde han ett superfint slalom :)
Nåväl någon ska väl visa hur svårt det är, och hur duktiga de andra är som har koll på sina hundar! ;P

Och i söndags var det tävling. Som vanligt var han väldigt tittig i det första loppet, som ju alltid är ett agilitylopp!! Sprang förbi bommen gjorde han, förr brukade han ju smita bakom ryggen på mig...
Hopploppet gick betydligt bättre! Debut i klass två! Jag älskar hopploppen, det är sånt flyt i dom! Mikko missade dock en port mitt i slalom...
Varför går hopploppen alltid bättre? Mikko är mycket mer fokuserad! Är det för att det är det andra loppet och han har fått kolla in sig (men jag har helt slutat ha honom i buren innan första loppet). Eller är det för att jag är mer inställd på att springa i hopploppen?

Sedan igår var det inoff på Karlshamns hundungdom.
Första loppet (agility såklart!!!) var han tittig och sprang förbi bommen. Jag är ganska säker på att han tror att bommen är gungbrädan och därför springer förbi med flit...
Sedan hopploppet, då ösregnade o jag frös men Mikko han sprang! Jag tror vi gjorde det felfritt...

Oj va långt detta blev... Jag skulle skriva om att Mikko fått lite halvtråkiga besked hos veterinären också, men jag får nog skriva om det imorgon...

Dags för uppdatering

På lördag ska Mikko o jag vara med på en kort liten agilityuppvisning på den internationella hundutställning i Brunnsparken. Hm, kanske bäst att borsta Mikko innan?

Vi ska bara vara med i några sekunder, men hinner säkert göra bort oss ändå :P Vi ska köra stafett i två lag och Mikko blev väääldigt distraherad igår när vi tränade och startade inte när jag sa till. Inte en enda gång faktiskt haha. Men det gör ju inte så mycket. Är nog väldigt bra träning i alla fall. Nervös matte, massa folk o hundar, ett kort o intensivt lopp (bara ett par hinder, tunnel o litet slalom) och sedan belöning :)

På söndag är det tävling i Nybro. Då ska vi tävla klass 2 för första gången... Oj oj oj.
Jag är inte direkt nervös för banan, men mer för hur Mikko beter sig. Eftersom han fortfarande beter sig som en nybörjare som tittar på allt annat och går ur slalom... Det går väl an i klass 1 men i klass 2 är det ingen som gör så... Så som sagt, det är bra men träningstillfällen som på lördag :) Är lite sånt hör nu under sensommaren/hösten.
Nästa vecka är det t.ex. serietävling (alltså inoff) i Karlshamn som jag hoppas vi kan vara med på.
Men vi ska till veterinären först samma dag så vi får se, om de ska ge han lugnande så kan vi ju glömma alla aktiviteter på kvällen. Är det karens för sånt förresten? Eller gäller det bara om de blir helt sövda?

Han hade ju urinvägsinfektion för ett tag sedan o de röntgade efter urinsten också, men han ska tillbaka och göra nån annan sorts röntgen efter stenar som inte syntes på den första...

Snart ska jag lägga upp alla fina sommarbilder från semestern också :)

Jämtlands charmoffensiv...

Sommaren börjar återvända till Jämtland.
I slutet på förra veckan smet jag, Kjell o Mikko faktiskt till Umeå o Höga kusten över två dagar (en natt). Det var inte så mycket varmare där men uppehåll i alla fall, och lite annat att se :)
Det var ju faktiskt så att Jenny var i Umeå samtidigt, så vi tog ett agilitypass! Det var riktigt kul, hon ger mig alltid så mycket att tänka på, och nya grejer (eller påminnelser) om vad Mikko o jag måste träna på. Och så är det alltid lika härligt att träffa underbara Ebba o mysiga Multi, o kul att äntligen få se Lilja också!

Men idag har det varit riktigt skönt väder här faktiskt, och jag tror det bara ska bli bättre i veckan!
Igår fiskade vi och idag grillade vi fisken i foliepaket. Härligt. Och vi har åkt runt lite kring Strömsund idag (bilhataren Mikko fick stanna hemma) och titta på konst, fikat och handlat getost på getgård. Och det finns så otroligt många vackra byar i detta landskap, med så mycket vackra gårdar med otroliga utsikter...
Tänk att köpa en stor gård. Starta ett bed&breakfast. Med ponnyridning. Och gårdscafé. Och ha skotercafé där på vårvintern med våfflor och varm choklad. Och anordna skördefest och julmarknad.
Tänk!

Nåväl, här kommer lite bilder från verklighetens senaste dagar.

Skuleberget

Fiskekväll 

Grillkväll

Jämtland

Jaha eftersom det är typ 15 grader o mulet ute kan jag väl ta mig tid till bloggen :P

Sådan är sommaren i Jämtland... I fredags var en vacker dag, solsken, hyfsat varmt (25 grader? Helt ok).  Vi satt ute och åt med sjöutsikt medan solen gick ner över bergen... Men det var en dag det. Meterologerna säger att varmaste dagen i Strömsund kommande vecka är typ 17 grader :P Lite deprimerande... Om man skulle få för sig att flytta hit någon gång. Kommer man palla?

Det är ju bra ridväder iaf om man skaffar häst :P

Och desto viktigare - aldrig för varmt för agility! ;)

 

Igår var en mysig dag trots mulet väder. Vi plockade hjortron, det var faktiskt första gången för mig! :) Och så kokade vi sylt. Som vi smakade idag till våffla. Mums mums!

 

Och gårdagen avslutades med att vi såg en björn!
Som så många gånger förut körde Kjell o jag runt med bilen lite på skogsbilvägarna och spanade efter vilda djur. Utan att se ens en liten järpe.
Efter lite fika i Kjells föräldrars stuga så tog vi en liten extra tur innan vi åkte hem. Och då sprang en björn över vägen! En mörk, nästa svart. Ganska liten, fjolårsunge antagligen.
Vi tog ut Mikko (i koppel!) och kollade om han reagerade på spåret. Han sniffade lite och följde spåret lite nyfiket.
Jag hade hoppats att han skulle hjälpa mig att varna för björn och springa åt motsatt håll, men så var det inte...
Efter att ha sett två älgar också så hämtade vi en av gråhundarna i stugan. Han fick upp spåret direkt och ville springa efter!
När vi pratade med Kjells föräldrar utanför stugan så såg Kjells mamma något som sprang förbi en bit bort. Vi kollade spåren. Gräset är väldigt högt där så det blir väldigt tydligt om ett djur sprungit förbi. Gräset var vikt åt det håll som hon sa att djuret sprungit, och de spåren hade inte varit där tidigare på dagens så Kjells pappa. Så det var nog björnen som sprang förbi igen!

Ja jag gillar Jämtland. Det är synd bara på de långa vintrarna och kalla somrarna...