Snart sitter vippen där!

Har egentligen inte tid för bloggandet, men jag skriver ju så sällan och nu vill jag uppdatera lite kort om vippträningen!

Förra veckan blev agilitygruppträningen inställd pga ösregn hela dagen. Men jag kände att vi måste träna vippen så vi åkte ut till klubben iallafall. Mikko var duktig och han fick springa över gungbrädan men jag höll bara emot lite, lite. Fast efter ett par gånger blev han ändå osäker så vi avslutade som vanligt med att sätta ett hinderstöd under vippen så att den var stilla.

I helgen fick Kjell följa med ut till klubben, och hålla emot vippbrädan där bak så att den vippade ner långsamt. Mikko var superduktig och tog om vippen igen och igen! Fortfarande innebär den ju godisregn så det är klart att den är rolig ;)

Idag åkte vi ut igen, jag o Mikko. Och han var lika duktig idag! Stannade bara upp när jag saktade ner för att jag ville hålla emot vippen där bak (istället för att kasta mig fram och ta emot). Idag var faktiskt också första gången vi inte började och avslutade med ett hinderstöd som håller vippen stilla. Jag satte dock under ett hinderstö första och sista gången men då en bit under så att det fortfarande blev lite vipp. Han är så pass modig nu att han klarar det, och då tror jag det är bra att det alltid är lite vipp på den, så att Mikko förstår det. Han stannar till mitt på vippen nu men det tycker jag bara är bra, bättre än att han rusar över och riskerar att skada sig eller bli rädd igen. Vi får plocka pinnar på rutin istället för snabbhet nästa säsong ;)

För någon vecka sedan trodde jag inte att Mikko skulle kunna ta vippen självständigt på KM 12e oktober (om två veckor), men nu tror jag faktiskt det är möjligt :) Kul i så fall!

Nu ska jag kolla att jag inte glömt nåt i packningen. Imorgon åker jag på kurs med jobbet (onsdag-torsdag) så det blir ingen agilityträning imorgon :(

Det där med hund nr 2...

Senaste dagarna har jag varit besatt av tanken på en andra hund...
Jag har ju länge (typ alltid?) tänkt att jag ska ha fler hundar. Annars vet jag inte exakt var denna besatthet kommer ifrån just nu...
Mikko verkar inte riktigt trivas här i stan. Vi får t.o.m. tjata på honom för att han ska vilja gå ut ibland! Alla bilar är obehagliga och skateboards i parken vi går igenom varje kväll, de är direkt livsfarliga! Att jogga går ganska bra nu igen när det blivit svalare, men när jag först tar på selen ser han ut som om han ska till slakt...
Tänk att ha en hund som vill följa med ut på springrunda? Tänk att ha två hundar att tävla med, o en ny hund att lära alla hinder...
Tänk om Mikko fick en kompis, kanske skulle han då få nåt annat att tänka på än läskiga bilar och skateboards?

Det finns tex en väntad kull med jaktlabrador-valpar, leveransklara ett par veckor före jul...
Men jag har ju ingen tid just för att vara hemma med valp, jag har knappt inga semesterdagar kvar (eftersom jag nyss bytt jobb och var ledig 3 veckor i somras) och ingen möjlighet att jobba hemifrån.
Men man kanske skulle adoptera en vuxen hund? Men det är ett så stort åtagande att skaffa en hund till, jag vet ju inte alls hur mitt liv ser ut om ett år eller faktiskt ens ett halvår egentligen. Så jag funderade faktiskt på om jag skulle skriva en annons och säga att jag kan vara tillfälligt stödhem åt en hund, Det kan ju faktiskt finnas de som tillfälligt inte har tid för sin hund, innan livet ordnat upp sig. T.ex. nån som opererat knät och inte får gå på en månad... Eller nån som just fått en bebis med hjärtfel så att man måste vara på sjukhuset hela tiden... Eller som fått värsta jobberbjudandet om att jobba utomlands i två månader...

Men när jag tänkte efter, och gosade med Mikko, insåg jag att det faktiskt är ett stort steg att ta in en ny person hund i familjen. Och att ta in någon annans hund, med dess vanor och inte kunna känna att det är min hund, det vill jag inte riktigt... Det är ju det som är så underbart med Mikko, han är ju som en del av mig.
Och jag borde nog inte adoptera en vuxen hund heller, bara för att jag känner mig rastlös inför en tråkig höst (höst är alltid tråkigt). Jag får inte hets-skaffa en hund för det rätta tillfället, jag måste skaffa tillfället för den rätta hunden.
Jag vill ju faktiskt att mitt nästa hundköp är planerat, från en seriös uppfödare med god koll på sina avelshundar.
Jag får väl helt enkelt acceptera att jag inte kan skaffa valp nu. Jag var rastlös och lämnade min fasta anställning för att prova något nytt, vilket är superkul och lärorikt. Hade jag stannat hade jag kanske haft några fler semesterdagar sparade...

Ikväll tränade Mikko och jag agility med träningsgruppen. Vi körde 3 agilitylopp och 2 hopplopp, Hoppbanan var klurig men riktigt rolig. Agilitybanan var enkel. Och Mikko var så duktig idag! Helt otrolig! Hans slalom var supersnabbt! Och han lyssnade fint o bra! Och han var inte rädd för vipp (fast jag höll emot såklart och gav massa godis).

Imorgon reser jag o min syster bort på en weekend i Budapest! Det ska bli roligt, och bra för mig att skingra tankarna från hunderiet ett tag...
När jag kommer hem har jag förhoppningsvis lite mer sinnesro.

Inofficiell agility

Idag var det inofficiell agilitytävling i Skillingaryd, dubbla klasser.
Jag hade bara anmält Mikko till hoppklasserna (öppen klass).

Det var få anmälda, ca 10 st i varje storleksklass (till skillnad mot närmare 100 i vissa largeklasser på några av sommarens tävlingar...). Så stämning var lugn men god :) Och banorna var lagom kluriga och roliga!

Första loppet tyckte jag gick riktigt bra. Jag fick skrika till nån gång men då lyssnade han och tog rätt hinder :)
Men slalomingång var svår då slalomet stod vinklat ut från den riktning vi kom från, så jag var tvungen att trycka ut Mikko lite i en båge för att få in honom rätt. Och då stod domaren, koppelbäraren och tidtagaren där på rad (!) och glodde på honom, så han funderade på va de ville. Då kan det ju vara lite svårt att bryta honom, jag fick bli lite irriterad på rösten, då lyssnade han, tog slalom fint och gjorde allt rätt resten av banan :) Vi hade ju förlorat lite tid innan slalomet men jag var ändå riktigt nöjd. Vi klarade en svårighet i banan utan problem och jag var glad att vi faktiskt klarar av ganska "komplicerad" handling :)

Andra loppet gick också bra, men han skulle "ut runt" ett hinder, alltså kom han rakt mot publiken, och då hamnar han igen i ett sånt läge att han glömmer vad han håller på med och tittar runt omkring sig istället tills jag säger till på skarpen. Sedan sprang vi vidare och det gick bra tills jag strular till det lite med hindren, slarvar med att trycka ut Mikko så han genar förbi ett hinder och det blir disk.

Innan vi åkte hem ville jag se hur det gått för oss i första loppet. Tidsfel hade vi säkert men kanske kunde vi få en rosett eftersom en del ekipage diskades? Kanske en liten tredje plats?
Jag tittade på listan, inte första plats, inte andra plats, inte tredje plats, inte fjärde plats... Var fanns vårt namn? Nästan längst ner på listan fanns vi; "disk". Diskvalificerade??
Jag frågade Kjell o de andra men de var lika frågande som jag. En vägran och tidsfel pga slalomet hade jag förstått, men disk?
Det grumlade hela dagen lite faktiskt, jag som varit så nöjd att vi äntligen tagit oss igenom en hel bana utan disk!
Tyvärr var det inte filmat heller, så jag kunde inte se när vi diskat oss. Jag borde ha frågat någon, men visste inte vem som var tävlingsledare och kan man räkna med att domaren kommer ihåg ett sheltie-ekipage??
Jag blev för blyg, hungrig, trött o irriterad så vi åkte hem.
Det spelar ju ingen roll ändå, på en inofficiell tävling.

Agilityträningsgrupp

Idag har vi varit på agilityträning med en träningsgrupp!
Det var anmälan till en träningsgrupp med max 14 deltagare, som bygger bana på onsdagkvällar. Vi har idag byggt en agilitybana och en hoppbana, och upplägget var att vi körde varje bana två gånger var.
Det är perfekt för oss, det är precis sån här träning vi behöver! Banvandring o sedan köra banan, med störning av hundar runt omkring och på banan bredvid!

Första loppen var jag lite nervös och Mikko lite stirrig... Men i övrigt gick det bra. Han flög igenom slalom! Har aldrig sett nåt liknande! Och felfritt varje gång.
På agilitybanan fick han springa över vippbrädan, och fick massor av godis. Jag höll emot såklart och sänkte den sakta, sakta. Det gick bra. Han är ju så taggad med så mycket hundar runt omkring så han hinner inte tänka på att vippen är läskig, och det är ju bra :)
Jag kom faktiskt tidigt till klubben för att hinna köra vippen några gånger först, men det var fler som tänkt liknande så det gick ju inte. Jag får åka ut o träna vippen o andra svårigheter vid andra tillfällen istället. Målet är ju fortfarande minst två agilitypass i veckan. Och nu har jag ju ett fast pass varje onsdag, det är bra!

Sista loppet gick såklart bäst ikväll, o visst blev jag sugen på att köra fler gånger efteråt...
Men jag tänkte att det var bra att sluta medan det gått bra o både Mikko o jag har en bra känsla i kroppen. Han kan ju tröttna ganska fort. Men nästa gång när allt inte är så nytt o vi känner de andra lite, så kan vi köra några fler gånger.

Men på söndag ska vi ju tävla! Bara inofficiellt förstås.
Det var ju dubbla klasser så jag anmälde mig bara till hoppklasserna.
Förhoppningsvis ska jag få till ett vipp-träningspass innan dess också.

Helgpromenader

I helgen tog Kjell bilen upp till björnjakten, så Mikko och jag blev lämnade i Jönköping bil-lösa!
Så det blev mycket promenader. Det finns ju några stadsnära naturreservat här i Jönköping, som jag tänkte titta på.

I lördags tänkte jag gå bort till Strömsbersskogen. Vanligtvis brukar jag ju promenera med Mikko före frukost på helgen, nu tänkte jag att jag kunde ju ta med mig frukost o fika i skogen. Så jag fyllde termosen med kaffe, bredde en macka o så gav vi oss ut. I regnet... Det regnade hela vägen bort, och det var ingen rolig väg genom ett industriområde... Det tog lite längre tid än jag trodde att gå också... Så det blev en sen frukost... Jag tittade mest bara in i reservatet, fikade och gick hem... I sin helhet var vi väl ute fyra timmar.
Hemvägen gick lite, lite fortare för då hittade jag rätt cykel/gångvägar o de var trevligare än genom industriområdet :)

På kvällen var vi på tjejkväll med några från jobbet, middag o vin, det var mycket trevligt!! Men inte lika kul att åka nattbussen hem med Mikko, o massa fulla studenter...

I söndags tog vi lite olika promenader... Jag har hittat en runda vid Dunkehallaån jag fått rekommenderad, den är mysig! Med vatten och gammal bruksmiljö... Det blir en lagom promenad på under en timme.
Den enda tråkiga är att det är så mycket trappsteg, och Mikko är lite halvdålig på att gå i trappor...

På morgonen gick vi vid naturreservatet Rocksjön! Det blev iallafall bara två timmars promenad, mer lagom än lördagen :) Och solen tittade äntligen fram!

När jag skulle ta bilden vid bron, tittade jag över axeln för att se att jag inte stoppade upp någon, tog fram mobilen och tog bilden... Och precis då skulle iallafall någon powerwalkare tränga sig förbi... Och trots att det var fint o mysigt runt sjön så hördes hela tiden den tunga trafiken... Nä, jag trivs inte riktigt i stan ändå...

Vippträning igen

15 träningspass på tre veckor, det är jag riktigt nöjd med!
Endast två dagar per vecka har vi tagit paus från vippen. Och det har ju blvit lite allmän agilityträning också. Ibland bara fokus på vippen o sedan promenad, men ibland har det ju stått kvar en väldigt roliga bana att träna på... :)

Första två veckorna hände inte så mycket. Han frös inte fast på vippen längre förstås, men han gick sakta över... Men denna veckan lossnade det plötsligt! Och han började springa över och jag kunde öka svårighetsgraden lite varje träningspass, och han sprang ändå över!
Filmen är från idag, han pringer ju över och viftar på svansen :)



Vi har börjat kombinera stödet under vippbrädan med att någon (Kjell) får sänka vippen sakta, sakta. Då blir han genast mer tveksam och går över brädan nästa gång, men tvekar inte mer än så. Så nu gäller det bara att fortsätta träningen i lagom takt!
Intensivträning är nog slut nu annars blir både jag o Mikko less. Men varje gång vi är på klubben måste vi träna vippen några gånger! Och jag har tänkt att träna minst två agilitypass varje vecka iallafall...

Det är inofficiell tävling med dubbla klasser om två veckor, inte alltför långt bort. Jag tänkte först prova att anmäla mig till agilityn men hoppa över vippen. Men när jag tänkte lite mer på saken känner jag att risken är för stor att Mikko drar mot vippbrädan nu när den är så rolig, och jag inte hinner med, och den dundrar i backen... I så fall skulle all vår träning förstöras på en sekund. Så jag har bestämt mig för att endast anmäla mig till hopploppen. Det är ju ändå två lopp, det får duga även om dagen kanske blir lite dryg.
Jag kommer nog inte tävla något mer i höst, jag får fokusera på att träna (vippen och för en gångs skull få honom att bli helt orädd istället för att ha för bråttom till tävling).
Det är ett klubbmästerskap i oktober som jag tänker vara med på förstås :) Och någon tävling där lite längre fram också, får se hur vi ligger till med vippen då.

Intensiv vippträning

Vi tränar för fullt på vippbrädan!
Förra veckan gick det ganska bra men det blev inte så många träningspass som jag hade hoppats på. Söndag, måndag, tisdag gick bra. Nån kväll tränade nån annan där men vi kunde hålla till i ett hörn med vippbrädan.
På onsdagen var det däremot ett helt gäng där o tränade ihop, de hade byggt en bana med vippbrädan såklart. Jag fick vara med, men jag ville ju inte träna hela banan, bara vippbrädan... Jag vågade inte riktigt ta tiden att ställa ett hinderstöd under vippbrädan så jag höll emot med handen, men det var svårt att hålla helt stilla (och samtidigt belöna o lyfta ner hunden) så Mikko blev lite tveksam...
På torsdagen åkte jag dit igen men då hade de redan hunnit flytta hindren inför helgens tävling (klass 3). Jag kom fram till en helt tom plan med endast ett gammalt trasigt däck. Men jag hittade två små brädor, och den ena hade en grej under som gjorde att den vippade lite... Så vi tränade med det istället :)

Sedan blev det fredag och dags att åka till Öland och sedan hem till Viö. På söndagen kom jag ihåg att skruva ihop vår lilla mini-vipp! Det gick superbra!



Som ni ser på filmen höll jag emot lite, lite. Så fort jag inte gjorde det blev han lite rädd och mer tveksam nästan gång, men han gick ändå över.

Igår och idag har vi varit på klubben o tränat. Vi går bort till agilityplanen, han får gå över vippbrädan några gånger, vi byter av med slalom, drickapaus, några fler övergångar över vippen och sedan en skogspromenad! Korta, fokuserade träningspass. Och Mikko tycker det är kul med lättförtjänta godisar.
Det är faktiskt riktigt kul, särskilt när träningen går framåt och ger resultat :)
Även om det går sakta. Jag får verkligen inte ha för bråttom nu...